Under torsdagen väntas Riksbanken meddela att man lämnar minusräntan då styrräntan höjs med 25 punkter till 0 procent. Det troliga beskedet ifrågasätts av Konjunkturinstitutet.
– Med svag tillväxt och svaga inflationssiffror hade det varit bättre att lämna räntan oförändrad. Tajmingen är inte den bästa, sade prognoschefen Ylva Hedén Westerdahl på en pressträff om Ki:s nya prognos för det ekonomiska läget.
Dyster bild
KI tecknar en något dyster bild av det svenska konjunkturläget. Men de offentliga finanserna är goda och ger utrymme för motdrag om konjunkturen viker.
Arbetslösheten stiger till 7,4 procent under 2021 jämfört med 6,8 procent 2019, tror KI. Men skillnaderna på arbetsmarknaden är stora.
– När det gäller inrikes födda stiger arbetslösheten till fyra procent medan utrikesfödda är upp till 16 procent. Det är utmaningen – att de inte ska fastna i arbetslöshet, påminde Hedén Westerdahl.
Sysselsättningen väntas öka. Att arbetslösheten ändå ökar beror mer på att arbetskraften växer den med, än att konjunkturen försämras.
Inflationen blir påtagligt lägre än Riksbankens inflationsmål på två procent de närmaste åren. KI tror på 1,7 procent nästa år och 1,4 procent 2021.
10 miljarder mer
Kommunerna behöver mer pengar de närmsta åren, för att bland annat klara av att behålla personal och möta det faktum att barnen och de äldre blir fler. Utgiftsökningarna är i storleksordningen 70 miljarder kronor från 2021 till 2024, bedömer KI.
Det skulle kräva tillskott och/eller ökade intäkter på uppemot 18 miljarder kronor per år från 2021.
– Att det rör sig om medel i den storleksordningen är nog riktigt, säger finansminister Magdalena Andersson till TT.
Hon vill inte antyda något om hur mycket hon anser att kommunerna bör kunna vänta sig i ökade statsbidrag i kommande budgetar, men säger att mer kommunpengar är högt på listan för Socialdemokraterna.
– Det kommer att vara en väldigt tydlig prioritering. Vi ska genomföra januariavtalet men alla utgifter därutöver måste vägas mot behoven inte minst inom sjukvården och äldreomsorgen, säger Andersson.
Höjd kommunskatt?
KI framhåller att ökade kommunpengar kan åstadkommas genom att staten ökar statsbidragen eller att kommunerna höjer skatterna med 60 öre per år i fyra år. Ett alternativ är en kombination, vilket skulle kräva mindre skatteökning.
Enligt Ylva Hedén Westerdahl är det omkring 10 miljarder kronor som måste till per år, utöver det som regeringen har aviserat i budgeten. Där sägs det att statsbidragen ska öka med 5 miljarder per år.
Regeringens samarbetsparti Centern har redan gjort klart att mer pengar till kommunerna är första prioritet för partiet i de förhandlingar som väntar om vårändringsbudget och vårbudget efter nyår.
Lars Larsson/TT
Tobias Österberg/TT