Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Anna Wiklund och Andreas Tärnvind visar vad som händer om man häller kolsyreis i kranvatten. BILD: Adam Ihse.

Kemijättarnas framtid ska räddas av lek

Var tionde elev går ut högstadiet med underkänt i kemi – och var tredje grundskolelärare i ämnet saknar behörighet. Samtidigt ökar efterfrågan på högskoleutbildade kemister. Kan ett lekfullt labb lösa den ekvationen?

Balonger i taket, färgglada juicedrinkar och till och med en mekanisk häst. Det är kanske inte vad som vanligtvis brukar förknippas med ett kemilabb för skolelever. Men på invigningen av Universeums nya attraktion "Kemilabbet" står lekfullheten i centrum. Mellan salens klargula väggar står beslutsfattare och potentater från kemiindustrin, redo att göra ett experiment med rödkålssaft, tvättmedel och bikarbonat. Tanken är att skolungdomar ska kunna göra detsamma.

– Alla skolor har inte möjligheten att ha den här typen av lärandemiljö. Vi vill på ett lustfyllt sätt visa att kemi är någonting som alltid finns omkring oss, säger Universeums vd Carina Halvord.


Under årets alla dagar kommer "Kemilabbet" att vara öppet för besök, med olika teman som kökets, klädernas eller naturens kemi.

– När vi ser trycket som har funnits på bokningar, så blir det ett kvitto på att den här kompletteringen är någonting som skolorna vill ha, säger Carina Halvord.

Färre examinerade kemister

Kemiföretag står i dag för en betydande del av den svenska industrin. Bara läkemedelsindustrin exporterar för 70 miljarder kronor om året – och sammanlagt står kemiföretagen för 17 procent av den svenska exporten. Men tillväxten på kompetent personal är förhållandevis svag.

Under de senaste fem åren har antalet antagna till kemiprogrammen på Göteborgs Universitet minskat med nästan en tredjedel. Också Chalmers vittnar om en liknande bild.

– Vi vill få ett ökat söktryck till våra utbildningar. Och det är ett arbete som börjar redan före grundskolan. Vi har fortfarande ett av de starkaste söktrycken i Sverige, men vi tar i princip in alla som söker, säger Gunnar Westman, biträdande professor i organisk kemi på Chalmers.

Brist på behöriga lärare

Redan på grundskolenivå råder det brist på behöriga kemilärare. Lärarförbundets undersökning från 2014 visade att bara en handfull kemilärare utexamineras varje år. Universitetskanslerämbetet, som gjort en liknande undersökning, hävdar att mellan 40 och 50 nya kemilärare tar examen varje år men att det finns en "nedåtgående trend".

– Lärarbristen gör att hela ekosystemet dräneras på kompetens. Men för att kunna hitta hållbara lösningar för framtiden, så behöver vi kemister, säger Universeums vd Carina Halvord. 

"Är helt grundade på forskning"

Ungas ointresse för kemiämnet är en av anledningarna till att också företag från branschen valt att engagera sig i Universeums kemilabb, både AstraZeneca och tyska BASF har bidragit. Investeringar som inte bara handlar om goodwill, utan om att säkra företagens konkurrenskraft på längre sikt.

– Vi som företag är helt grundade på forskning. Det är den som kan leda till nya mediciner, som i sin tur kan hjälpa människor, säger Matti Ahlqvist, platschef för AstraZeneca i Göteborg.

Han är en av de personer som under invigningen av Universeums "Kemilabbet" utför lekexperiment i vit kemirock. I labbet trängs de inbjudna gästerna, som nu fått hälla ner tvättmedlet i rödkålssaften för att se hur vätskan ändrar färg när den blir basisk. Ljudet i lokalen är inte helt olikt ett stökigt klassrum fullt av fnissiga högstadieelever.

Universeums vd Carina Halvord är också med och experimenterar, hon tror att många vuxna också skulle trivas i den här miljön.
– Vi är inte en skola, utan en informell utbildningsplats. Det tycker jag är viktigt. Det finns ett livslångt lärande, som inte bara handlar om utbildning, utan också om bildning.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.