Drygt 8,4 miljarder kronor swishades bara i oktober i år. Det som började som ett enkelt sätt för privatpersoner att dela på notan eller betala på loppisar har nu växt till en tjänst som används inom många branscher.
Men många av Swish-betalningarna registreras inte som de borde. Man slår helt enkelt inte in betalningen i kassan och bokföringsslarvet är något som märks hos Skatteverket.
- Det är en hel del fusk. Det ser vi under våra kontroller, säger Conny Svensson som är samordnare för kontroll av kontanthandel.
Ser över lagen
Lagen om krav på kassaregister infördes 2010 vilket minskade skattefusket drastiskt. Men nya betalningslösningar på marknaden har nu tvingat fram förslag på nya regler.
- Fusket är ett hot mot de sunda företagen som försöker konkurrera rättvist, säger Conny Svensson.
Efter en genomsyn av lagen föreslår Skatteverket bland annat att lagreglera att alla kortterminaler, och även Swish-betalningar, ska integreras i kassaregistret.
- Tar man en betalning så ska det gå in i kassan, säger Conny Svensson.
Andra förslag är ett nytt tillverkaransvar för de som säljer kassasystem samt en enhetlig journal i kassasystemet.
Konsumentens ansvar
Företag får ett eget Swish-nummer, som börjar med 123 och följs av sju siffror. Privatpersoner har däremot sitt mobilnummer som Swish-nummer. Men inte alla företag har ett företagskonto.
TT: Ska man som konsument misstänka fusk om pengarna ska betalas till ett personkonto?
- Nej, man kan lämna kvitto i alla fall, säger Conny Svensson.
Som konsument gäller som vanligt att alltid be om kvitto. En bekräftelse i appen motsvarar inte ett kvitto.
- Då är man en bra bit på vägen att det här är riktigt för då tvingar man in det i redovisningen.
Fakta: Kassaregisterlagen
2010 kom kassaregisterlagen som kräver att handlare har godkända kassasystem och alltid tar fram och erbjuder kvitto.
2014 utökades lagen till att gälla även torg- och marknadshandel.
Småhandlare som omsätter mindre än 178000 kronor årligen är undantagna.
Källa: Skatteverket
