Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Journalister vill hjälpa företagare att göra rätt

Som unga journalister drömde Lars Schmidt och hans kollega Sten Sjögren om att bidra till ett bättre samhälle. Det gör de fortfarande, men nu i en konsultroll. Genom bolaget Do right vill de få företag att jobba mer hållbart.

Ni hjälper företag att ”göra rätt” ur ett hållbarhetsperspektiv. Vad betyder det lite mer konkret?

– Att de ska tillverka och sälja varor och tjänster på sätt som gör så lite skador som möjligt på klimat och natur och att det sker schyst. Det ingår också sociala faktorer som hur de anställda har det på jobbet och hemma samt CSR med företagens arbete i lokalsamhället. Allt baseras på Brundtlandkommissionens rapport från 1987 med de tre p:na: people, planet och profit.

Hur fick ni idén att bli konsulter?

– Jag fick idén redan i början av 2000-talet efter att jag gjort en del journalistiska granskningar och läst mycket om förhållandena på stora företags fabriker i Asien och Afrika. Sedan gjorde jag ett första försök 2007 när jag hade varit i Kambodja och skrivit om att bryggerijättarna använder unga tjejer i uniform för att servera öl till betydligt äldre män som även gärna köper andra tjänster av servitriserna. Det leder till prostitution och misär. Det jag tyckte var intressant var hur företag på hemmaplan skryter om hur duktiga och etiska de är och samtidigt beter sig så illa i andra delar av världen. Men precis när jag kommit i gång inträffade finanskrisen. Ingen köpte en enda konsulttimma.

Men det andra försöket gick bättre?

– Ja, 2013 gick det bättre. Jag hade skrivit reportagebok tillsammans med Fredrik Laurin om Västsahara där befolkningen lever fattigt medan ockupationsmakten Marocko bryter fosfor i en av världens största fosforfyndigheter. Det exporteras och används som gödsel på åkrar över hela världen, även i Sverige. Då kände jag att nu är det dags. Jag pratade med Sten och sa att nu kör vi i gång.

Hur har det gått? 

– Bra. Vi växer i lagom takt. Vi vill alltid göra bra jobb och ha full kontroll. Men vi tar ut löner och lever på verksamheten. Vi har haft lite flyt också. I januari 2017 kom ju en hållbarhetslag som innebär att företag av en viss storlek måste upprätta en hållbarhetsrapport.

Har ni några konkurrenter?

– Jag tror att vi är ensamma om att jobba journalistiskt. Men efter att lagen kom har vi fått många andra konkurrenter: advokatbyråer, revisionsfirmor, PR-byråer och kommunikationsföretag. Nu säger alla att de jobbar med hållbarhet. Det gör att priserna är väldigt pressade vid upphandlingar.

Vilka är de vanligaste misstagen när det gäller hållbarhetsarbete?

– Många struntar i det. De följer lagen som är väldigt mjukt skriven. Hållbarhetsrapporterna är offentliga, men de behöver inte granskas av revisor och granskas inte heller av någon myndighet. Men det kommer nog att förändras. Det kommer att bli skämmigt att vara dålig på hållbarhet. En annan svag punkt är koll på leverantörsledet. Man har ofta hårda krav på leverantörerna, men kontrollerar inte hur det ser ut i verkligheten.

Ni använder ju journalistiska metoder för att granska bolag på uppdrag av dem själva. Har ni fått några reaktioner för att ni gått över till ”andra sidan”?

– Nej, lustigt nog. Jag hade stor ångest i början och kände mig som en förrädare. Det var jag nog inte, för jag känner inte så längre. Men vi är noga med att aldrig jobba med PR eller reklam. Dels för att vi inte ska blanda ihop rollerna, dels för att det inte är vår grej. Vi gör det vi är bäst på, helt enkelt.

Hur kan ett case se ut för er?

– Många börjar från noll och vill ”titta på det här med hållbarhet, men vet inte var de ska börja”. Då jobbar vi mot en så hög nivå som möjligt i bolaget, helst vd och styrelse för då händer det saker. Vi pratar mål, tidshorisont och resurser. Det är också viktigt att arbetet kommuniceras internt eftersom medarbetarna kommer med många idéer och deras engagemang skapar ett inre tryck att gå vidare. Ett bra hållbarhetsarbete skapar också stolthet och trivsel, vilket är en vinst i sig.

Hur ser framtiden ut?

– Jag tror att marknaden kommer att vara god framöver. Konsumenterna blir alltmer medvetna och ställer högre krav. Ett exempel är livsmedel där utvecklingen varit enorm med fairtrade, ekologiskt med mera. Bilar och mobiltelefoner är andra exempel. När vi pratar hållbarhet med företag i dag fattar de flesta vad det handlar om. Så var det inte för fem år sedan.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.