Vilka byter jobb och vad får de för det? En ännu opublicerad rapport från TCO, jämför "stannare" som befunnit sig på en arbetsplats under tio år med "jobbytare" som bytt jobb två till fyra gånger under en tioårsperiod.
Jobbytarna är i större utsträckning män, är yngre, har högre utbildning, högre inkomst, fler i chefsbefattning och jobbar i privat sektor.
Stannarna är i större utsträckning kvinnor, äldre, har lägre utbildning, lägre inkomst, stor andel är medarbetare och jobbar i offentlig sektor.
Om ett mått på karriär är löneutveckling har det gått bättre för jobbytarna.
En man i offentlig sektor, som jobbar som chef och är stannare tjänar i medianlön 30 200 kronor. Jobbytaren, man i offentlig sektor som är chef, tjänar i median 41 600 kronor.
En kvinna, i privat sektor som är chef tjänar i medianlön om hon är stannare 27 900 kronor. Motsvarande lön för en jobbytare är 35 400 kronor.
Rapporten visar att jobbytarna anser att deras hälsa förbättrats av jobbytet.
- Man kan tänka sig att de känner att de fått en nytändning och känner sig friare, säger Lena Wirkkala, som arbetar med rapporten på TCO.
72 procent av jobbytarna anser sig ha god hälsa, motsvarande siffra för stannarna är 62 procent.
Intressant är att en tredjedel av stannarna säger att de vill byta jobb. Som främsta skäl anges lönen och arbetsuppgifterna. Men få har försökt att byta.
- Att ha möjlighet att byta jobb är också ett mått på karriär och det är en viktig aspekt, säger Lena Wirkkala.
Och det är denna aspekt TCO vill skjuta in sig på. När korta anställningar ökar minskar arbetsgivarens benägenhet att utbilda personalen, menar TCO. Arbetsgivaren kan i stället välja att anställa den kompetens som behövs för tillfället.
- Följden blir att du som anställd blir mer ansvarig för din utbildning. Ett jobbyte innebär ofta kompetensutveckling på köpet. Men stannarna måste se till att de inte halkar efter annars blir det svårare om man en dag vill byta jobb, säger Lena Wirkkala.
Valmöjligheterna på arbetsmarknaden i dag kan upplevas som oändliga. Men Gunnar Gillberg, biträdande forskare i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det är stor skillnad mellan upplevelsen av valen och möjligheten att realisera alla de livsval och möjligheter som står till buds och som till stor del är socialt villkorade.
Kraven på individen har ökat. Man förväntas vara kreativ och själv konstruera sin arbetssituation. Något tillspetsat kan man säga att misslyckas man, så är det ens eget fel.
- Vissa klarar det bra, andra blir passiva och känner en uppgivenhet. Det blir en stress och ångestskapande att välja, särskilt för unga vuxna mellan 20 och 30 år.
Karriärcoachen Nina Jansdotter talar om livskarriär. Att varje individ måste hitta en karriär som passar ens egna unika talanger. Inte vad alla andra tycker utan hitta det som man själv vill göra. Detta ställer också krav.
- Man måste blicka inåt och hitta sina grundläggande värderingar, magkänslan. Hur mycket vill jag jobba, i vilka sammanhang? Våga tro att man kan påverka.
Det är viktigt att välja rätt, eftersom man är så många timmar på jobbet.
- Ska jobbet nära eller tära? Om du inte trivs på jobbet är risken stor att du också ägnar fritiden åt att gnälla och älta över det, säger Nina Jansdotter.
