Google försöker locka tillbaks sina anställda till kontoren med hjälp av elsparkcyklar, och Elon Musk beordrar sina Tesla-anställda att jobba 40 timmar i veckan på kontoret, eller lämna bolaget. Pandemins distansarbete verkar inte ha frälst alla företag.
Några utspel liknande dessa storföretags har vi inte sett på hemmaplan, men när hemarbete inte längre är något påtvingat ställs många arbetsgivare inför uppgiften att utforma kontor och avtal på ett nytt sätt – eller gå tillbaks till hur det var innan pandemin.
Än så länge finns det inte så mycket forskning kring hur det ser ut på svenska kontor, vi är fortfarande i tillbaka-fasen. Det menar Anna Peixoto, lektor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.
– Det forskningen visat är att chefer generellt är mindre positivt inställda än anställda, och att kvinnor uppskattat distansarbete mer än män. Och unga verkar lida mer av att jobba på distans än äldre, vilket beror på att man blir mindre socialt isolerad om man har familj.
Kvinnor vittnar om minskad stress vid hemarbete
Fler kvinnor upplever minskad stress när de får möjlighet att jobba hemifrån, vilket på sikt skulle kunna ha effekt på sjukskrivningstalen, då det är fler kvinnor än män som är sjukskrivna. Men det går inte att generalisera allt för mycket, hur man ser på distansarbete handlar mycket om ens individuella livssituation.
– Det beror på vilken fas man är i i livet, men även på hur företagskulturen ser ut. Och vad händer med den som är ny och aldrig träffar sina kollegor, eller den som har problem med alkohol eller droger? säger Anna Peixoto.
Framför allt ställer det förändrade landskapet nya, och ibland svåra, krav på arbetsgivaren och chefen. De måste känna sina anställda väl och veta om exempelvis problem med psykisk ohälsa eller beroende, och ansvaret för att undvika saker som förslitningsskador faller fortfarande på chefen – även om man dragit på sig skadan hemma.
– Det finns massor av problem som man inte riktigt hittade under pandemin, då var det så mycket undantag. Nu gäller det att hitta vad ska vara det nya normala, hur ska det fungera och för vem, säger Anna Peixoto.
Forskarna: Här är frågorna som arbetsgivarna bör ha svar på
I en rapport från forskningsinstitutet Ratio, har fyra forskare listat tolv punkter att tänka på för arbetsplatser som vill ha distansarbete eller hybridlösningar. Frågor som kanske inte alltid hann ses över när omställningen skulle gå snabbt under pandemin, men som behöver ses över för att det ska funka. Det kan vara saker som ifall chefen är rätt för att leda den typen av arbete, om kontoret vara en arbetsplats eller en mötesplats, och om man alls har man råd att inte erbjuda distansarbete, med tanke på den stora kompetensbrist som råder i många yrken?
Frågor till arbetsgivare om distansarbete
Här är de tolv punkter som arbetsgivare bör fundera på om de vill ah distansarbete eller någon slags hybridlösning, enligt forskarna i rapporten från Ratio.
- Vilket syfte ska kontoret ha framöver: arbetsplats, mötesplats, eller både och?
- 2. Kan den nuvarande kontorsytan fylla rätt funktion för dess framtida syfte?
- Har företaget råd att låta bli att erbjuda distans- och/ eller hybridarbete, inte minst med tanke på den stora kompetensbristen i många branscher?
- Hur stor är risken för cyberattacker vid distans- och/ eller hybridarbete och hur kan företaget förebygga och minska risken?
- Hur ska det formella och informella distans- och/eller hybridarbetet utövas: Vilka digitala verktyg kan tillgängliggöras för att möjliggöra kompetensöverföring, samarbete och social interaktion?
- Finns rätt chefer på plats för att leda distans- och/eller hybridarbete?
- Hur stor är risken för en vi-och-dem splittring mellan kontors- och distansarbetande och hur kan den förebyggas och minskas genom tydliga mål och mått på måluppfyllelse?
- Hur ska ansvarsfördelningen av arbetsmiljöarbetet se ut och är den tydlig för anställda och chefer?
- Hur kan företaget bidra till rätt utrustning till distans och/eller hybridarbetande medarbetare?
- Kan co-working platser vara ett rimligt och passande erbjudande i stället för hemmakontoret?
- I vilken utsträckning kan distans- och/eller hybridarbete öka medarbetarnas work-life-balance och därmed medarbetarnas generella välmående?
- Kan distans- och/eller hybridarbete leda till olika effekter för manliga och kvinnliga medarbetare och hur påverkar det långsiktig jämlikhet?
– Vi ser att verksamhetsstödet här på Göteborgs Universitet, som inte haft möjlighet att jobba hemifrån tidigare, nu har sett en stor konkurrensfördel i och med att de kunnat upprätta distansavtal. Det kommer att vara en fördel både när de ska anställa och få personal att stanna kvar, säger Anna Peixoto.
Inget hemarbete i Sveriges vanligaste yrken
På en stor arbetsgivare regionen, Astra Zeneca i Mölndal, ser man störa fördelar med att återvända till kontoret. I de övergripande avtalen ger man ändå en hel del utrymme för distansarbete – tre dagar i veckan rekommenderas de anställda vara på plats, men exakta detaljer kan variera från medarbetare till medarbetare.
– Vi är övertygade om att vi är mer innovativa när vi träffas fysiskt. Men vi ser också ett behov av flexibilitet när det gäller varifrån man väljer att arbeta. Inte minst med tanke på att vi har många medarbetare både reser mycket och som arbetar i globala team som befinner sig i andra världsdelar och tidszoner, säger presschef Freja Annamatz.
Hos svenska myndigheter finns olika lösningar. Trafikverket ger sina medarbetare landet över möjlighet att sluta ett distansavtal, där man två dagar i veckan kan arbeta hemma eller från något av myndighetens andra kontor, om det passar bättre.
På Kronofogden har man gått ett steg längre. För att komma runt svårigheterna att få tag på rätt kompetens, rekryterar man helt platsoberoende – de jobb som läggs ut kan du med andra ord söka oavsett var du bor.
Hybridarbetet har även bidragit till att många arbetsplatser gått över till så kallade aktivitetsbaserade kontor, för att anpassa lokalerna till färre personer är på plats. Både på Regionens Hus och i förvaltningar inom Göteborgs stad har man infört aktivitetsbaserade kontor, där den enskilde medarbetaren inte har en egen plats.
Visst kommer det ställas nya krav på både arbetsgivare och kontorsarbetare, men precis som det stora skiftet inom exempelvis våra flygvanor inte riktigt infann sig, så kan man kanske inte tala om ett före och efter pandemin på arbetsmarknaden.
– Man ska komma ihåg att det är en relativt liten del av alla som arbetar som kan göra det på distans. De vanligaste yrkena i Sverige möjliggör inte det. Och tjänstemännen har länge haft den möjligheten ibland, nu handlar det mer om att det blir mer uppstyrt, säger Anna Peixoto.
LÄS MER:Undersköterskan Anna-Karin har jobbat på plats under hela pandemin
LÄS MER:Unga män vill helst ha hög lön – kvinnor prioriterar trygghet på jobbet
LÄS MER:Så mycket tjänar folk i din ålder
Missa inte det senaste från GP Ekonomi!
Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP Ekonomis Ida Johansson förklarar och analyserar privatekonomi och kommer med aktuella spaningar och lästips.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
