Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Finn Ternrud och Bo Eliasson menar att Göteborg Energi borde ha tagit ett större ansvar. Till exempel genom att erbjuda någon form av kompensation eller att köpa tillbaka pannorna. Bild: Petter Trens

Investerade 60 000 – får ta smällen för gasen

För tio år sen erbjöd Göteborg Energi de boende i Bräcke att köpa nya gaspannor. De som nappade fick betala 60 000 kronor.
Nu drabbas de av kraftiga prishöjningar – och ombes överväga att byta ut pannorna.
– Det fanns en stark tilltro till gas på kommunen, man signalerade att det var framtiden. Nu är det vi som sitter med svarte Petter, säger Finn Ternrud.

De två labradorerna Sally och Freja är det första som möter besökarna innanför dörren till 46-årige Finn Ternruds tvåvåningsvilla i Bräcke. Huset är ett av de 700 i Göteborg som är anslutna till gasnätet.

– Vi är många som bor i hushållet. Då är det bra att ha power i värmesystemet, säger Ternrud.

För tio år sedan fick han och många av hans grannar ett erbjudande. Deras gamla circulynpannor behövde bytas ut – och kommunalt ägda Göteborg energi föreslog då att investera i ny utrustning för att värma husen. För 60 000 kronor skulle de få en gaspanna av "högsta kvalitet", enligt erbjudandet.

– Det sades att detta var en panna som ska hålla i många år, säger Bo Eliasson, som också bor i området.

De båda är med i samma småstugeförening, där många har reagerat på den kommande prishöjningen. Vid ett möte i föreningen närvarade ett 40-tal hushåll i liknande situation.

Husen i Bräcke är inte anslutna till något fjärrvärmesystem – vilket gjorde att alternativen för de boende begränsades när de gamla pannorna skulle bytas. Dessutom uppfattade många att gas var en modern lösning.

– Man tänker på Gobigas till exempel, som var i ropet då. Det fanns stora förhoppningar om det i kommunen, det sände signaler om att det var något som tillhörde framtiden, säger Bo Eliasson.

Både Finn Ternrud och Bo Eliasson vill vara tydliga med att de inte principiellt föredrar gas framför andra uppvärmningssätt. Att det blev gas beror mycket på erbjudandet de fick, menar de. Bild: Petter Trens

Både Finn Ternrud och Bo Eliasson investerade i var sin gaspanna. Sedan dess har de fått flertalet brev från Göteborg Energi. Inför 2015 fick de besked om att företaget vill "värna om gasens konkurrenskraft" – och att de kunde förvänta sig en "låg och jämn prisutveckling".

Men i höstas kom ett nytt brev. Där meddelades att priset på nätavgiften kommer att höjas med 12 procent till nästa år. Dessutom gör Göteborg Energi bedömningen att priset på gasleveransen kommer att "stiga framöver" och undrar om kunderna kan tänka sig att byta uppvärmning.

Investeringen som för tio år sedan såg så bra ut, verkar nu vara mindre önskvärd.

Finn Ternrud sammanfattar situationen:

– Jag kanske har varit naiv, men jag hade förtroende för dem. Är det verkligen enskilda som ska ta ansvar för att förutse sånt här?

Många har lämnat gasnätet

Göteborg har en lång tradition av gas. Staden var först i Sverige med att införa ett system för stadsgas och 1846 installerades gasdriven gatubelysning – sju år före samma sak hände i Stockholm. Det första gasverket låg vid Rosenlundskanalen och 1933 byggdes gasklockan vid Gullbergsvass.

Nuförtiden är det dock annorlunda.

Lars Hedendahl är vd på Göteborg energi gasnät, han berättar att gasen är viktig för stadens näringsliv – men antalet villor som är anslutna till nätet har rasat, ner till dagens 700.

– För några år sedan var det dubbelt så många. Fler och fler väljer andra alternativ, men nätet är lika stort fortfarande. Vi har lika många mil ledning till de här kunderna. Det gör att det blir större kostnader för de som är kvar, säger han.

En av anledningarna till att många väljer bort gasen är att värmepumpar utvecklats mycket under de senaste åren – lösningen är både effektivare och mer prisvärd.

– Det är jättetråkigt att det blir så här, att priserna höjs för vissa. Samtidigt kan vi inte låta andra kunder ta deras kostnad. Det blir ju samma om man tänker tvärt om, villakunderna hade inte velat betala mer för att kostnaderna skenar inom andra segment. Det blir ju liksom fel, säger Hedendahl.

Om ni ser att trenden kommer att fortsätta, betyder det att gasnätet ska avvecklas?

– Gasnätet som stort är otroligt viktigt för Göteborgs näringsliv. Det används mycket gas i industrin, det kommer vi att se fortsatt. Däremot kommer kanske privatkunder kommer att minska sin användning, eftersom det finns andra alternativ som är mer kostnadseffektiva.

Att Göteborgs Energi har sålt gaspannorna till de här personerna, gör det att ni har ett extra ansvar?

– Vi har ett stort ansvar för alla kunder alldeles oavsett om vi har sålt något tidigare. Det här är en viktig infrastruktur och det är självklart att vi har ett stort ansvar gentemot våra kunder.

Men förväntas enskilda individer kunna spå in i framtiden kring vad som ska fungera och inte? Det kan ju vara svårt som privatperson att ha den överblicken.

– Ja absolut, det kan vara jättesvårt. Utvecklingen går snabbt och det kommer nya lösningar. Det går inte alltid att förutse exakt vad som kommer att hända, varken för oss som gasnätsleverantör eller för den enskilda kunden.

Svårt att veta vilken teknik som slår

Att en teknik till en början verkar lovande – för att sedan läggas ner – är något som förekommer. När det kommer till miljöanpassade tekniker finns några exempel.

– Det där är ju lurigt. Det finns fler fall, med etanolsatsningen på bilar bland annat. Vissa tekniker slår inte helt enkelt, säger Lars Zetterberg, klimatexpert på Svenska miljöinstitutet IVL.

Att vissa tekniker inte slår tycker han inte är en tillräcklig anledning för att klamra sig fast vid det gamla.

– Det är så med klimatomställningen, att vi inte har hur mycket tid på oss som helst. Någonstans mellan 20-25 år har vi på oss. Man kanske inte alltid kan vänta in alla svar, utan måste ta lite risker. Några kommer att lyckas, andra inte, säger han.

Men vem är det som ska ta ansvar för de riskerna då?

– Ja, det är ju väldigt svårt att svara på så generellt. Det blir olika parter som får ta smällen, när det inte går vägen. Men man pratar ju om riskavlyftning, där vissa tekniker är så dyra och riskfyllda att företag inte vågar satsa. Då kan det behövas att staten går in och lämnar garantier.

Handlar inte om energislaget

De boende i Bräcke är inte tvingade att byta från sina gaspannor – men om prishöjningarna fortsätter kommer det snart till en smärtgräns. Finn Ternrud övervägde att byta bort gasen redan för tio år sedan, men valde sedan erbjudandet om gaspanna.

– När vi fick det funderade på att skaffa bergvärme i stället, men det var en investering som jag inte hade möjlighet till då. Jag pluggade och det var alldeles för dyrt. Jag hade inte möjlighet att låna så mycket, säger han.

Även om både han och Bo Eliasson kan förstå att det kan vara svårt att veta exakt hur framtiden kommer se ut, anser de att det kommunala bolaget kunde ha varit tydligare med vilka risker investeringen i en gaspanna medförde.

– Om man jobbar med sånt här, om man har koll, då borde man kunnat förutse var det här var på väg även då. Det är inte rimligt att det ska vara upp till oss enskilda, säger Ternrud.

Bo Eliasson påpekar att frågan egentligen inte handlar om vilket energislag som är bäst – även de boende i Bräcke vill ha en modern och klimatsmart uppvärmning.

– Vi vill också tänka på miljön. Men är det verkligen helt klarlagt att det blir bättre av att alla hoppar på nästa grej direkt.

Men har ni ingen förståelse för att det kan bli svårt att ha kvar ett system som bara ett fåtal använder?

– Det är väl klart att vi förstår det. Men samtidigt fortsätter de ju att satsa på sina företagskunder, så det är ju inte riktigt så omöjligt kanske, säger Bo Eliasson och fortsätter:

– Vi lever i ett samhälle där alla ska sälja, det är så det fungerar. Men de som säljer använder ju sig av teknikskiften för att sälja ännu mer. Det är omöjligt för oss vanliga att veta vad som kommer att funka, men det är vi som sitter med svarte Petter i slutändan.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.