Ont i magen. Så kände grundarna på CS Riv och Håltagning när de såg hur mycket helt, rent och väl fungerande material som slängdes när en byggnad revs. De bestämde sig för att göra någonting åt det – och startade Brattöns Återbruk. I dag återbrukas det som går: till exempel dörrar, glaspartier och trappor.
– Vi går ifrån traditionell demolering där byggnader rivs med en stor svart kula, där materialet trycks in i en container och körs iväg. Vi ser det snarare som en dekonstruktion där vi sorterar materialet och ser vad som kan användas igen, säger Amanda Borneke, kvalitets- och miljöansvarig på CS Riv & Håltagning.
Kan en dörr användas igen? Finns det fungerande fönster? Går det att återbruka teglet? Det är exempel på frågor de ställer sig innan rivningsarbetet sätter igång.
– Rivningsarbetarna kontaktar Brattöns Återbruk som demonterar och hämtar materialet. Sedan säljs det via den egna hemsidan eller på Blocket.
En svårighet när man jobbar med återbrukade material handlar om kvalitetssäkring.
– Eftersom vi jobbar med sanering har vi stor erfarenhet av provtagning och att avgöra om produkten innehåller farliga ämnen, till exempel asbest eller PCB. Vi kan ju aldrig garantera en produkts livslängd, däremot kan vi garantera att produkten är fri från vissa farliga ämnen, annars hade vi inte fått sälja den, säger Amanda Borneke.
Intresset för återbruk och cirkulär ekonomi har exploderat de senaste åren.
– När jag var i Almedalen i somras ville alla prata om cirkulär ekonomi. När man pratar hållbarhet generellt blir det lätt teoretiskt och fluffigt, medan återbruk är så oerhört konkret och tydligt. Vi kan visa att det fungerar, säger Amanda Borneke.
Men det är en lång väg kvar. Bygg- och fastighetssektorn svarade 2016 för inhemska utsläpp av växthusgaser på cirka 12,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarade 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Dessutom genererar byggande och rivning i Sverige cirka 10 miljoner ton avfall varje år, vilket är mer än dubbelt så mycket jämfört med hushållsavfall.
– Det är stort fokus på vad individen ska göra i dag. Men det industriella avfallet står för en stor del av klimatpåverkan samtidigt som återbruket står för en väldigt liten del, även hos oss. Men medvetenheten har ökat rejält, säger Amanda Borneke.
På lokalförvaltningen i Göteborg jobbar man aktivt med återbruk. Just nu håller de, inom ramen för Återbruk Västs satsning på ökad återvinning, på att återbruksinventera Orkestergatans förskola, som ska rivas. Förhoppningen har varit att kunna använda en del av materialet till den fossilfria förskolan Hoppet, som håller på att planeras.
Men inventeringen av Orkestergatans förskola blev lite av en besvikelse.
– Mycket var tyvärr i dåligt skick. Förskolan är byggd på 70-talet och fönster och dörrar har levt sitt liv. Däremot kan vi återbruka en del fönster, galler, beslag, dörrhandtag, hallmöbler och tegel, säger Hanna Sandström, miljösamordnare på lokalförvaltningen.
Projektet Återbruk Väst, som lokalförvaltningen alltså är med i, försöker hitta metoder för att skala upp återbruket inom byggsektorn till en industriell nivå.
– Vi jobbar med att få till en bättre cirkularitet eftersom vi helt enkelt inte kan fortsätta som idag!
Återbruk Väst
Projektet Återbruk Väst är en arena för samverkan mellan fastighetsägare, arkitekter, offentliga aktörer och forskare i Västsverige som vill hitta metoder för att öka åtebruket inom byggsektorn.
Projektet arbetar praktiskt och genomför flera fallstudier som gäller återbruk vid rivning, ombyggnad och nybyggnad och digitalisering av lager. Inom varje fallstudie ska en klimatberäkning göras.
Källa: Svenska Miljöinstitutet
Bildtext: Amanda Borneke är kvalitets- och miljöansvarig på CS Riv & Håltagning som numera försöker att återbruka så mycket som möjligt vid rivningsarbeten.
