Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: BENIS ARAPOVIC // WWW.SHOCK.CO.B

Inte sant att folk är emot förändring

Ett högre syfte är viktigt för att engagera och skapa riktning. Men om man inte arbetar med det riskerar det att bli kontraproduktivt.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Vi påminns ofta om betydelsen av att ha ett högre syfte för verksamheten. På ganska basal nivå handlar det om att förstå sin del av något större, som muraren som lägger sten för sten på katedralbygget, eller operatören i valsverket som gör plåt till en Volvobil.

Det handlar också om att förstå hur man ska driva den egna delen så att den stämmer bättre ihop med resten av verksamheten, som programmeraren som sätter ihop egna nätverksmöten för att få processerna att fungera, eller kvinnan vid sorteringsbordet som sätter upp en kant för att inte produkterna ska trilla ner på golvet.

Men de största effekterna av att ha ett högre syfte kommer av att det attraherar både kapital, kunder och medarbetare, och att det hjälper oss när organisationen måste förändras.

En vanlig missuppfattning

Det är en vanlig uppfattning att folk är emot förändring. Men det är inte riktigt sant. Då hade ingen flyttat hemifrån, blivit sambo, gift sig, skiljt sig, skaffat barn, flyttat, bytt jobb eller vad det nu kan vara.

De flesta av oss är dock ängsliga för konsekvenserna av förändring, och då kan det verka som att vi är emot. Ingen vill bli satt på bar backe, förlora trygghet och arbetskamrater. Tack och lov är de flesta förändringar inte sådana. Men om vi inte förstår varför förändringen sker, har rimlig förståelse för vad konsekvenserna är, eller inte förstår hur den kommer att gå till, har vi rätt många skäl att misstro det som är på väg att ske, framförallt om tidigare förändringsprocesser inte gått så väl (och de flesta misslyckas).

Desto viktigare då att ledare i organisationen lägger tid på att förklara syftet för verksamheten och hur det motiverar att vi inte kan jobba som vi hittills har gjort. Ju större förändringen är, desto mer sannolikt är det att vi inte kan förutspå dess konsekvenser.

Det betyder att ledare på olika nivåer kommer att vara osäkra på de beslut de tar. En naturlig reaktion då är att fortsätta göra som man alltid har gjort (vilket effektivt motarbetar förändringen), skjuta frågan uppåt i organisationen (vilket saktar ned förändringen) eller inte göra något alls (vilket naturligtvis riskerar att stoppa förändringen helt). Det är här ett högre syfte blir som viktigast.

Blir mer meningsfullt

En vd som vi intervjuade för ett par år sedan sa ”det bästa är om vi har jobbat så mycket med vårt syfte att medarbetarna intuitivt känner vad som är rätt beslut”.

Ett blaskigt högre syfte utan verklighetsförankring på en färggrann plansch kommer naturligtvis inte att vara effektivt – snarare tvärtom. Ett högre syfte börjar på allvar betyda något när vi arbetar med vad det betyder på olika nivåer i organisationen, och det därmed blir alltmer konkret. Då hjälper det oss att ta bättre beslut.

En sjuksköterska, ansvarig för akutintaget på ett halvstort sjukhus, uttryckte det väl i en intervju i ett av våra forskningsprojekt. ”Jag håller helt med om vart ledningen vill ta den här organisationen”, sa hon. ”Jag vet varför vi finns till, och känner mig engagerad i arbetet framåt. Men nu är det så att min största investering för det kommande året är en ny bår för att duscha brännskadade eller en ny gynekologstol. Var i syftet eller strategin får jag hjälp att ta det beslutet?”

Om vi vill att ett högre syfte ska få en effekt kan vi inte låta det förbli en vacker tanke. Det är precis som allt annat hårt arbete som behövs för att få det att betyda något. Men det blir roligare, och väldigt mycket mer meningsfullt.

Tobias Fredberg är biträdande professor på Chalmers och föreståndare för Center for Higher Ambition Leadership Europe.. Bild: FRIDA WINTER