Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Ingenjörer krymper vårdköerna

Sjukvården kostar allt mer. Efter vårdens problem med effektiviteten är det är dags att släppa in ingenjörer i vården.

På torsdag arrangerar Chalmers ett seminarium i Visby. Temat är bättre vård till lägre kostnad.

– Men det är inte så att vi teknologer skall göra jobbet. Men vi kan bidra, säger Andreas Hellström som leder Chalmers centrum för vårdutveckling (CHI).

En av centrumets doktorander, Anders Plantin, är kirurg i Skövde sedan drygt 20 år. För ett par år sedan startade han ett förändringsarbete på Skaraborgs sjukhus. Utgångsläget 2010 var en vårdkö på 120 dagar, alltså långt över vårdgarantins 90 dagar.

– Vi var duktiga på att klara det som låg omedelbart framför oss. Men vi hade dålig framförhållning för säg tre månader. Än mindre ett år, säger Anders Plantin.

När Plantin och hans kolleger började arbetet kunde läkarbemanningen skifta mellan två och åtta läkare.

– Just läkarnärvaron var det största problemet för en hållbar långsiktig planering, säger Plantin.

Nu är det annorlunda. Vårdkön är numera i snitt 30 dagar, alltså långt under den vårdgaranti på 60 dagar som premieras ekonomiskt.

Nyckeln till framgången är att personalen gjort jobbet.

– Förändringsarbetet måste komma underifrån, för det är trots allt de som jobbar mitt i det som kan verksamheten. Det garanterar också att det blir varaktigt. Det har inte kostat mer pengar. Vi har inte anställt fler läkare, och vi har inte fått mer övertid, säger Plantin.

Han säger att vårdpersonalen på Skövdes kirurgavdelning hade en stark lojalitet sinsemellan och mot patienter. Som det ser ut mest överallt. Men det fanns ingen lojalitet mot systemet.

– Det vill säga mot politiker och administration – andra kulturer. Vi har tillsammans skruvat lite på kultur och förhållningssätt för att få till en långsiktighet i planeringen, det vill säga vad som förväntas av oss över tid, säger han.

Andreas Hellström understryker att sjukvård är mycket komplexa organisationer.

– Kraven och förväntningarna ställs från många håll – från politiker, förvaltningar, vårdpersonal och patienter.

– Men vårdens organisationsmodeller har inte utvecklats i samma takt som i andra branscher, fortsätter Andreas Hellström.

Det delas ut miljarder uppifrån för att minska köerna. Tyvärr blir insatserna sällan varaktiga.

– På grund av att det kommer uppifrån och ned. Jag håller helt med Anders Plantin – organisationsförändringarna måste göras nerifrån och upp, säger han.

Vårdpersonal har en mycket stor kunskap, och kunskapen blir allt mer specialiserad.

– Men det saknas ofta en systemsyn, ett längre perspektiv på hur man skall genomföra sitt uppdrag, säger Hellström.

Han och Chalmers jobbar tillsammans med läkare och annan vårdpersonal inom Regionalt cancercentrum väst.

– Det finns inga patenterade recept på hur man förbättrar planeringen inom vården. Men med input från oss – med logistik- och kommunikationslösningar – kan vi tillsammans skapa en sammanhållen, patientfokuserad och säker vård för mycket små kostnader, säger Andreas Hellström.

Bild: Bild: J-O Yxell

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.