- Bankerna bör bidra mer än vad de gör i dag, säger finansminister Magdalena Andersson (S).
En ny bankskatt som skulle betala satsningar på skolan och förskolan var ett av Socialdemokraternas löften inför förra valet. Men det utredningsförslag som presenterades i höstas, och som sablats ned av flera remissinstanser, håller inte måttet, har regeringspartierna och Vänsterpartiet nu kommit fram till.
Därmed kan en ny bankskatt, förutsatt att regeringen får sitta kvar, införas tidigast efter valet 2018.
- Min bedömning är att vi inte kommer att hinna med det i höstbudgeten i höst, utan det kommer senare. Och höstbudgeten är ju sista gången som den kan införas före valet. Min ambition är att vi ska ha ett förslag framme före valet, säger Magdalena Andersson till TT.
Snävare förslag
Det kommer då att handla om en betydligt snävare, renodlad bankskatt jämfört med utredningens förslag, som enligt Skatteverket skulle kunna påverka över 300000 företag. Det är många gånger fler än de knappt 11000 företag som räknas till finanssektorn.
- Den var bredare än vad vi hade önskat. Inte minst drabbar den de ömsesidiga livbolagen, som påverkar kollektivavtalsförhandlade pensioner, men också en del nya startupföretag inom finansbranschen. Det är därför vi inte går vidare med det här, säger Andersson.
Hon påpekar att regeringen redan har höjt beskattningen av bankerna, genom det avdragsförbud för ränta på så kallade efterställda lån som gäller sedan årsskiftet.
Dessutom ska finansdepartementet inom kort lägga fram ett förslag som innebär att bankernas avgifter till den så kallade resolutionsreserven höjs med flera miljarder kronor om året. Resolutionsreserven är ett slags räddningsfond som ska kunna användas för att pumpa in nytt kapital i krisbanker.
- Bankerna bidrar ju till ökad risk i samhället, och då är det också viktigt att de kan betala för den risken, säger Andersson.
"Uppenbart utrymme"
TT: Ny banksskatt så småningom, höjda resolutionsavgifter. Hur kommer bankernas kunder att påverkas?
- Bankerna gjorde vinster med 80 miljarder efter skatt 2016, så här finns uppenbart utrymme att bidra till den här resolutionsavgiften ytterligare, utan att det ska behöva drabba kunderna. Då är det viktigt att vi alla också är aktiva konsumenter och jämför banker med varandra.
Moderaterna välkomnar att det "skadliga" utredningsförslaget om en finansskatt skrotas, och uttrycker skepsis när det gäller den föreslagna höjningen av resolutionsavgifterna.
- Vi ser en risk att man höjer avgifterna för att Vänsterpartiet ska sätta sprätt på mer pengar i den gemensamma budgeten. Vi får inte bara öka skattetrycket, det leder inte till fler jobb, säger Maria Malmer Stenergard, M:s skattepolitiska talesperson.
Fakta: Förslaget om bankskatt
Utredningen Skatt på finanssektorn föreslog i oktober att banker, finans- och försäkringsbolag ska betala en särskild skatt utifrån lönekostnaderna, ett slags extra arbetsgivaravgift.
Skatten föreslogs bli 15 procent på det samlade löneunderlaget.
Utredningen kallade sitt förslag en finansiell verksamhetsskatt och föreslog att den skulle införas den 1 januari 2018.
Den beräknades kunna ge 3,7–7 miljarder kronor till statskassan.
Utredningen räknade med att upp till 2600 jobb i branschen kan försvinna om skatten införs.
Skatten motiverades med att branschen i dag har en skattefördel på grund av att finansiella tjänster är undantagna från moms.
Källa: Skatt på finanssektorn SOU 2016:76
