Nästan en tredjedel av eleverna lämnar gymnasiet utan godkända betyg i alla ämnen. Det betyder en kraftigt ökad risk för arbetslöshet.
Av de 95394 unga som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen förra veckan var det knappt sex procent som hade universitetsutbildning eller motsvarande – men 23 procent som inte hade gått ut gymnasiet.
–Det som hänt sedan 90-talet är både att det är så många fler som saknar betyg från gymnasiet och att arbetsgivarna börjat ställa högre krav på att man ska ha gått ut gymnasiet, säger Petra Jansson, ungdomsstrateg på Arbetsförmedlingen.
Dessutom har det blivit allt svårare för lågutbildade att ens komma åt att söka jobb.
–Söker man jobb genom att skriva in sig i stora databaser sorteras man bort direkt om man inte har färdigt gymnasium, konstaterar Petra Jansson.
Arbetsförmedlingen har därför länge efterlyst en utbildningssatsning, riktad mot dem som inte avslutat grundskolan eller gymnasiet. Ungefär 12 procent av dem som lämnar grundskolan gör det utan fullständiga betyg.
–Nu har vi fått ett uppdrag att gå in tidigare med särskilda insatser för personer som har svårt att komma ut i arbete. Men det vore önskvärt att kunna arbeta mer med utbildning, säger Torbjörn Israelsson, på Arbetsförmedlingens analysavdelning.
Som han ser det är ungdomsarbetslösheten egentligen ett utbildningsproblem. Att säga att unga generellt har det svårt på arbetsmarknaden är fel, anser han.
–Det är en grupp ungdomar som har det svårt därför att de har för dålig utbildning och då är det dem man behöver hjälpa. Men man ska alltid ha i bakhuvudet att ungdomar är attraktiv arbetskraft. Har man en god utbildning har man också goda möjligheter att få jobb, säger Torbjörn Israelsson.
Det här är också en allt hetare politisk fråga. Socialdemokraterna vill ha mer riktade utbildningsinsatser för unga utan jobb, målet är att alla ska ha högskolebehörighet. Den borgerliga regeringen har i stället velat ändra gymnasiet så att inte alla utbildningar är högskoleinriktade. Sedan i höstas finns också flera möjligheter att gå vidare till gymnasiet utan att riktigt ha klarat av grundskolan.
Regeringens huvudnummer mot ungdomsarbetslösheten är annars att sänka arbetsgivaravgifterna för arbetsgivare som anställer en person under 26 år.
Vem har rätt och vad är effektivt?
–Oj, det vet vi ju inte än, det mesta har inte hunnit utvärderas. Men det vi har sett är väl att om en generell sänkning av arbetsgivaravgifterna lett till fler jobb så har det i så fall varit väldigt dyra jobb, säger Anders Forslund, biträdande chef vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
tror inte för den skull att det automatiskt är mer effektivt att bara fokusera på personer långt från arbetsmarknaden. För de allra flesta ökar chansen att få ett jobb om man söker aktivt.
–Där tror jag att regeringen gjort rätt, som fokuserat på att få unga att framför allt satsa på att söka jobb i ett inledningsskede. Sedan är frågan vad man gör med dem som har dålig utbildningsbakgrund, går det att få dem motiverade att studera igen eller ska man snarare satsa mer på att hjälpa dem hitta jobb? säger Anders Forslund.
