Inflationstakten, prisökningstakten, fortsätter att öka. Förändringen i juni 2022 jämfört med samma månad föregående år var 8,5 procent, enligt SCB:s månatliga rapport.
Det är en uppgång från maj då det var 7,2 procent och den högsta siffran på över 30 år.
Månadsförändringen från maj till juni var 1,2 procent. Framförallt är det prishöjningar på livsmedel, el och drivmedel som påverkat inflationen enligt SCB.
Boräntorna väntas gå upp
Inflationstakten var en halv procentenhet högre än vad Riksbanken förutspådde. Något som ökar på sannolikheten att Riksbanken ska höja styrräntan snabbare än man flaggat för hittills.
– Den större delen i överraskningen kommer från andra priser än energipriserna, som är dem vi pratat om så mycket. Det är en bredare inflation än så, säger Johan Löf, prognosansvarig på Handelsbanken.
En snabb höjning av styrräntan kommer innebära att lån med rörlig ränta kommer att gå upp. Som hushåll med bolån är det viktigt att förbereda sig på högre räntor menar Johan Löf.
– Det är läge att fundera på om man klarar av att räntorna stiger ett par procent den närmaste tiden. Och vad händer om det överraskar och blir 3 procent högre ränta?
För den som känner osäkerhet inför ränteläget kan det därför vara ett alternativ att binda sina lån.
– De fasta räntorna är osäkra om de kommer att gå upp mer än vad de redan gjort. Även fast de är höga kanske det är bra att binda en del av sina lån för att sova bättre om natten, säger Johan Löf
Vad innebär inflationen för mig som privatperson?
– Inflation är en allmän urgröpning av pengars värde. En sedel som man håller i handen kommer inte att kunna betala för lika många varor och tjänster som den kunde igår. Pengarna blir mindre värda, säger Johan Löf.
Hög efterfrågan driver upp inflationen
Att inflationen är såpass hög som den är idag beror dels på att efterfrågan i svensk ekonomi kom tillbaka väldigt snabbt och oväntat efter pandemikrisen. Den motsvarades då inte av utbudet på den svenska marknaden, då företagen förberett sig för en lågkonjunktur.
– När världen stängde ner var det lätt att tro att vi skulle få en lågkonjunktur. Sen kom vaccinet och världen vände raskt uppåt, samtidigt som man inte var helt säker på att pandemin var över. Då fortsatte regeringen och riksbanken att stötta ekonomin, medan företagen dragit ner på produktionen.
Har Riksbankens stöttning under pandemin bidragit till den höga inflationen?
– Det finns frågetecken kring de värdepappersköp som riksbanken gjorde 2021. Då kan man prata om att man kanske stimulerat för mycket. Men att helt sluta stimulera ekonomin var inte tänkbart. Det kommer säkert att skärskådas vid nästa utredning.
Vad är inflation?
Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån som gör att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Pengarna minskar alltså i värde. Det tar sig till exempel uttryck i att priset för samma korg med varor i affären stiger över tiden.
Om priserna stiger på några enstaka varor eller tjänster är det inte inflation. Priserna på enstaka varor och tjänster kan stiga för att de till exempel blir svårare att få tag på. Exempelvis kan priset på olja stiga i takt med att oljereserverna blir allt knappare.
För att man ska tala om inflation ska prisökningen också vara mer bestående. Om till exempel regeringen höjer momsen har det en engångseffekt på den allmänna prisnivån men det leder inte till att priserna fortsätter att stiga.
Hur uppstår inflation?
Inflation kan uppstå om det till exempel blir hög efterfrågan som inte motsvaras av utbudet. Även förväntningar om höjda priser kan påskynda inflationen. Till exempel ifall anställda kräver högre löner för att de tror att priserna ska öka, kan i sin tur kompenseras med höjda priser.
Om kostnaden för att producera en vara stiger kan företagen tvingas höja sina försäljningspriser för att täcka höjda produktionskostnader.
Om en centralbank tillhandahåller för stora mängder pengar stiger priserna och pengarnas värde urholkas. De mest kända exemplen på tider med väldigt hög inflation, så kallad hyperinflation, kännetecknas av att centralbanker minskade pengarnas värde genom att de tryckte för stora mängder sedlar.
Källa: Riksbanken
"En självuppfyllande ond spiral”
Det senaste året har inflationsförväntningarna gått upp både hos hushållen och andra aktörer. Det kan leda till att lönerna drivs upp på ett sätt som inte blir gynnsamt för ekonomin i långa loppet, menar Johan Löf.
– Inflationen är här och nu. Man kräver högre löner, vilket är rimligt ur flera perspektiv. Och företagen har ännu kunnat hålla uppe sina vinster, vilket gör att man har råd att ge högre löner. I värsta fall kan det leda till en självförverkligande ond spiral.
Om lönerna höjs för mycket kan det nämligen innebära att priserna drivs upp ännu mer, enligt honom.
– Riksbanken kommer då strama åt ekonomin mer än vad som behövs vilket riskerar att vi hamnar i en lågkonjunktur.
Samtidigt understryker han att även om löneavtalen skruvas upp så kommer det dröja till 2024 innan man kommer få se reallöneökningar.
Sänk värmen och ta cykeln till jobbet
Förväntningarna är att inflationen kommer att fortsätta stiga. Det kommer dröja ända till nästa år innan Riksbankens räntehöjningar får effekt och inflationen vänder ned på allvar, enligt Johan Löf.
Rådet till den som vill spara in på pengarna när värdet sjunker gäller det att tänka ett varv till för att få vardagen att gå ihop. Johan Löf menar att man framförallt kan spara kronor på att sänka värmen inomhus.
– Sen kan man också använda bilen mindre och resa mer kollektivt, cykla eller promenera. Och framförallt se över matsvinnet hemma. Matpriserna stiger ju mer än inflationen.
LÄS MER:Allt högre inflationsförväntningar
LÄS MER:Så mycket mer lön behöver du för att matcha inflationen
LÄS MER:Så påverkar den höga inflationen dig
LÄS MER:KI: Skyhög inflation bäddar för lågkonjunktur
Missa inte det senaste från GP Ekonomi!
Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
