Coronapandemin slår hårt mot svensk industri, visar inköpschefsindex från Swedbank och Silf.
Coronapandemin slår hårt mot svensk industri, visar inköpschefsindex från Swedbank och Silf. Bild: ADAM IHSE / TT

Industrins tvärnit mjuknar

Trycket på bromspedalen lättar just nu i tillverkningsindustrin, efter tvärniten i april. Men det är långt kvar upp till att det går att tala om en riktig återhämtning efter coronakrisen, visar inköpschefsindex.

ANNONS

Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin (PMI) steg till 39,2 i maj, från nedreviderade 36,4 i april. Det kan jämföras med indexnivån 50, brytpunkten mellan ökad och minskad aktivitet i sektorn.

Om botten har passerats är svårt att säga, men sannolikheten för en återhämtning ökar i takt med att allt fler länder nu börjar lätta på alla restriktioner för att begränsa smittspridningen, enligt Swedbankekonomen Jörgen Kennemar.

Starkare signaler än väntat

Den marginella uppgången för inköpschefsindex i maj låg i linje med förväntningarna på marknaden. Och tillsammans med andra konjunktursignaler – som förra veckans detaljhandelssiffror – börjar det nu se ut som att de allra dystraste prognosmakarna nu måste skruva upp förväntningarna.

ANNONS

SEB lade nyligen fram en prognos, där BNP skulle rasa med 13,5 procent i år och 6,5 procent på helåret.

– Det är väldigt svaga signaler vi får från industrin, men tittare man på inkommande data hittills har vi kanske lite starkare signaler än vad vi hade väntat oss, säger SEB:s räntestrateg Lina Fransson.

Nästa viktiga pusselbit i prognosarbetet blir torsdagens produktionsdata för näringslivet i april, från Statistiska centralbyrån.

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, varnar samtidigt för att det är lätt att tolka inköpschefsindex för maj alltför positivt.

En faktor som spökar är att delindex för leveranstider bidrar positivt till huvudindex. Det hänger samman med att längre leveranstider normalt avspeglar att efterfrågan ökar i sektorn.

– Men här beror längre leveranstider på problem att få tag på insatsvaror i coronakrisen. Det här får en konstig effekt på huvudindex.

Lätt att öka från låga nivåer

Han tror att det redan i sommar kan bli nivåer på inköpschefsindex kring 50-strecket.

– Det är lätt att öka produktionen från väldigt låga nivåer, säger han, och påminner om att detta inte betyder att det är någon väsentlig förbättring för industrin.

Återhämtningens kraft och hur lång tid den tar avgörs av hur viruset utvecklar sig vad gäller spridning och vilka restriktioner som används.

ANNONS

– Här är osäkerheten fundamental. Vi lär oss dag för dag.

Prognosen från Nordea ligger på ett BNP-ras på cirka 10 procent i andra kvartalet, men att tredje och fjärde kvartalet kommer att präglas av en viss återhämtning på kanske 2–3 procent jämfört med kvartalet före.

För att nå upp till samma BNP-nivå som före krisen dröjer det troligen åtminstone till 2022, enligt Isaksson.

– Men att titta så långt fram i tiden är väldigt osäkert, säger han.

Joakim Goksör/TT

Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin (PMI) från Swedbank och Silf steg till 39,2 i maj, från nedreviderade 36,4 i april.

Bakom uppgången låg lyft för delindex för produktion och orderingång som drog upp inköpschefsindex med totalt 3,8 enheter. Delindex för sysselsättningen i sektorn bidrog också positivt, medan leveranstiderna drog nedåt.

Pristrycket från leverantörsledet sjönk i maj jämfört med april, med en notering för delindex på 40,2, vilket visar på ett fortsatt svagt pristryck.

Inköpschefsindex är en konjunkturmätare som tas fram av Swedbank och inköpschefsorganisationen Silf vid varje månadsskifte. Index för maj bygger på enkäter med inköpschefer i svensk tillverkningsindustri som gjordes 11–25 maj.

Aktiviteten i tysk tillverkningsindustri minskar fortfarande rejält i coronakrisens spår, enligt ett inköpschefsindex för maj från IHS Markit. Index stiger marginellt, till 36,6 från bottennappet i april på 34,5. Ett separat inköpschefsindex för tillverkningsindustrin i hela eurozonen steg samtidigt till 39,4, från 33,4 i april.

Källor: Swedbank/Silf, Reuters

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS