Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Ilona Miglavs: Satsa på hållbart fiske

Dumpning av fisk, fusk med märkning och drastiskt minskning av flera arter i våra vatten. Fiskenäringen går en tuff kamp för att vinna konsumenternas förtroende. Ilona Miglavs, utbildare på Svensk Fisk och Bröderna Hansson, tror på hållbart fiske, selektiva redskap och marina reservat.

Fisket är en miljardindustri med konservativa konsumenter. Vi gillar mest lax, torsk och sill. I Sverige äter vi 16 kilo fisk om året, 80 procent är importerad, mestadels från Norge.

Till skillnad från Norge är det svenska vattenbruket blygsamt. Under 2009 odlades drygt två ton musslor och 7 000 ton matfisk.

Marinbiologen Ilona Miglavs är en "kändis" i branschen. Idag anställd som utbildare på Svensk Fisk och Bröderna Hansson. Hon har lärt tusentals kräsna barn äta fisk, och visat stjärnkockar och fiskhandlare hur den ska tillagas.

Vilken är den viktigaste frågan för fiskenäringen de närmaste tio åren?

- Hållbart fiske. Hur ska vi lösa det? Vi har flera åtgärder som kan användas men det gäller att komma överens om hur det ska göras. Fiskeriforskningen i Sverige har ingen jättelång historia, den kostar pengar och vårt stora forskningsfartyg Argos är inte längre i drift. Vi vet ännu inte om det kommer ett nytt. Utan forskning blir det svårt att veta vad som är bra eller inte.

Hur ska vi få ett hållbart kustfiske?

- Fiskare, forskare och politiker måste få ett och samma språk. Vad menar fiskaren när han säger att det är mycket fisk, vad menar forskare när de säger samma sak.

- Ett sätt är att jobba är med selektiva redskap, så att det vi inte får ta upp ur havet blir kvar i havet. Att vi skapar fler marina reservat, stänger områden. De behöver inte vara stora men är viktiga för lekfisk och hummer. Vi vet att spridningseffekten från marina områden som är skyddade är stora.

Skulle åtgärderna bli lönsamma?

- Ja, det är jag övertygad om. Det ser vi genom det som redan införts, till exempel när vi bygger hummerrev eller som i Gullmarsfjorden där bara ett fåtal får fortsätta med räkfiske. De som gör det ser en ekonomisk bäring och vill också värna om det.

Varför görs det inte mer då?

- En av flaskhalsarna är handläggningstider, allt ska ha sin demokratiska gång. Vi drog lärdom av torskfisket i Östersjön där Sverige ville ha ensidigt stoppa fisket, då sa EU nej. Jag har ingen förståelse att det går att stoppa nationella regler.

Hur ska konsumtionen av inhemsk fisk öka?

- Genom att äta upp den fisken som svenska fiskare fångar och äta mer sill. Östersjötorsken finns i stora mängder idag. Stor del går på export efter debatten på 90-talet där ideella miljöorganisationer gick ut och sa att den var rödmärkt. Det sitter kvar i svenska folket huvud.

- Egentligen tycker jag att svensken borde skämmas. De är väldigt uppdaterade och på bettet när WWF säger att nu rödmärker vi men nu borde de få en väckarklocka. Nu finns miljömärkt fisk från Östersjön att köpa som även är kravmärkt, var så god och ät.

Hur ska konsumenten kunna avgöra vad som är bra för miljön?

- Är du en okunnig konsument så är utgångspunkten att du ska var trygg med det som finns i butiken oavsett om det är kött, Campbells tomatsoppa eller fisk. Men så är det ju inte i dag. Det funkar inte alltid.

- Då måste du bli en upplyst konsument, som gör dina egna stickprov, kollar märkning och ursprung. I dag är det svenska fisket kontrollerat och vi fiskar inom de kvoter vi får. Men jag kan inte garantera att det inte förekommer fusk, det finns alltid de som inte är seriösa, i vilken bransch som helst.

80 procent av all fisk vi äter i Sverige är importerad. Är fiskodlingar ett sätt att rädda de naturliga bestånden?

- Inte hela lösningen, det finns potential att öka odlingen. Naturskyddsföreningen skrev nyligen att odlingarna kan läggas på land men de har ingen aning om vad det kostar. Du kommer att få fram en fisk som inte konsumenterna kan lösa. I Norge finns odlingar på land, och den laxen är svindyr.

Det kom nyligen en rapport som regeringen beställt om hur vi ska öka vattenbruket.

- De har gjort ett jättearbete men utredarna är naiva. Jag är utbildad i Norge och har sett hur lång forskning som krävs för att få fram en art och vad som krävs för att odla den till vuxen storlek. Det behövs stora insatser, vem som helst har inte råd att bygga en anläggning.

Fisken som varumärke får sig en törn då och då, allt från fusk med ursprungsmärkning, dumpning av fisk, rovdrift i andra länder.

- Naturligtvis skadar det. Vi får ett slag så reser vi oss, vi får ett slag så reser vi oss igen. Men någon beskrev köttbranschen härom dagen, att konsumenterna glömmer fort.

Men i samma veva kom rapporter om att det fuskas med märkning av fisk?

- Ja, men det var inte schyst gjort, det visade sig att det inte var i Sverige utan började med fish and chips i England. Men vi gillar inte fusk.

Hur påverkar det branschen?

- Konsumenterna blir förvirrade men det märks inte på försäljning. Fiske i tredje land går mycket till foder och berör inte konsumtionen. Jag tror inte många vet vad det rör sig om förrän det blir ett reportage i Kalla Fakta. Då säger många att det är för jävligt. Sedan bara blåser det bort.

Hur gör Svensk Fisk när det dyker upp avarter eller fusk, tar ni företagen i örat eller markerar på annat sätt?

- Det är inte vår sak att stå på barrikaderna för fiskbranschen, det får de ta i själva. Vårt jobb är att inspirera folk att äta mer fisk. Till syvende och sist får konsumenten välja själv.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.