Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Ingemar Grunander hittade en ny välbetald karriär efter fyllda 55. I Norge.

I Norge finns jobb som betalar sig

Fem miljarder av svenskarnas totala löner kommer från Norge. I grannlandet har unga, outbildade och de som fyllt 55 lättare att få jobb än på hemmaplan. Oftast med högre lön.
Högkonjunktur, oljepengar och massor av bostads- och infrastrukturprojekt. Norge går på högvarv. Medelinkomsten för en norsk löntagare var 35 200 svenska kronor förra året. Arbetslösheten ligger så gott som på noll och bemanningsföretagen gör allt för att värva svenskar.
- Snart finns det inte en restaurang eller affär i Oslo som inte har en svensk bland personalen, säger Margaretha Holmer på Arbetsförmedlingen Utland i Göteborg.
Och hon och hennes kollegor är nöjda med utvecklingen.
- Det här är en jättebra chans för många unga och personer utan yrkesutbildning eller erfarenhet. Goda möjligheter att få bra jobb och bra betalt.
Och det handlar inte om att rensa fisk.
- Det var förr.
Hälften med tillfälliga jobb
2005 var det 30 000 svenskar som, enligt statistiken, pendlade till Norge och arbetade. Hälften av dem hade sin huvudsakliga sysselsättning i Norge.
Den andra hälften tog tillfälliga jobb som exempelvis läkare och sjuksköterskor. Siffran har varit ganska stabil sedan lågkonjunkturen 2001.
Däremot rymmer statistiken inte det antal svenskar som via bemanningsföretag eller sina enmansföretag har sysselsättning i Norge.
En tredjedel av den arbetskraft som är synlig i statistiken kommer från Västra Götalandsregionen. På andra plats ligger Värmland sedan är det spritt över landet. Ju närmare Norge, desto större benägenhet att pendla. För dagspendlarna ligger smärtgränsen vid en timma.
Cirka fem miljarder tar svenskarna hem från norska arbetsgivare i lön varje år.
Och efterfrågan på arbetskraft finns inom alla områden.
- Bara i dag har vi nästan 500 annonser och varje annons brukar vara mer än ett jobb, säger Margaretha Holmer när hon tittat på sin dataskärm.
Lättare att få lärlingsplats
Norska arbetsgivare anställer även outbildad arbetskraft, studenter direkt från skolan och de som blivit 55+, alltså grupper som inte alltid är så efterfrågade på den svenska marknaden.
- I Sverige är man inte så pigg på att ta lärlingar men i Norge går det lättare att få en sådan plats. Så när man kommer hem igen så har man större chans att få ett jobb.
När det gäller yrkesområden där det råder arbetslöshet i Sverige är arbetsförmedlingen i Sverige med och arrangerar träffar. Det handlar till exempel om lager, truck, hotell- och restaurang.
Bemanningsföretaget Adecco, Norges största, är periodvis en gång i veckan i Sverige och har värvningsmöten.
- Vi värvar från många länder men svenskar är populära. Det handlar om språket. De har lätt att kommunicera och acklimatisera sig, säger utlandsrekryteraren Maren Olaisen på Adecco.
Lönen är också en rejäl morot för svenskarna. Cirka 30 procent högre lön kan man räkna med att få i Norge för samma jobb som i Sverige.
Sedan ska man förstås inte glömma att omkostnaderna är betydligt högre, men pendlar man dagligen över gränsen spelar det ju ingen roll.
Förstår de som stannar kvar
Eller som ingenjörerna inom oljeindustrin, som ofta får både resor, mat och boende som tillägg till lönen. Till exempel byggnadsarbetare har ofta ett subventionerat boende med hotellstandard.
Av hävd är byggbranschen en bransch full av pendlare. 50 procent av dem kan tänka sig att pendla inom Sverige för ett jobb och 35 procent utomlands.
- På 90-talet hade vi en riktig peak. 10 000 byggnadsarbetare var över i Norge, i dag har vi cirka 4 000, säger Hans Tilly Byggnads ordförande.
Han förstår medlemmar som stannar kvar även om det finns jobb i Sverige.
- Här kanske de kan få ett kontrakt på ett halvår medan de i Norge får flera år.
Hans norska motsvarighet, Halvor Langseth, välkomnar också svenskarna.
- Men det är viktigt att man inte tar första bästa erbjudande, varnar han.
- Fråga runt, facket vet alltid vad som händer inom branschen. Rent generellt gäller - ju större städer och företag desto bättre förhållanden och löner.
Och svenska ingenjörer ska vara medvetna om att de är hårdvaluta.
- I Norge värvar vi våra ingenjörer ett, två år innan de ens gått ut högskolan, säger Tor Martin Röed, på ingenjörsföretaget NLI i Tönsberg.
Ökad konkurrens från svenska sidan
Marknadsanalyser säger att efterfrågan kommer att öka åtminstone fram till 2009. Och som svampar ur jorden växer ingenjörsbemanningsföretagen.
- Vi har 40 svenskar anställda hos oss. När de kommer hit får de ett upplärningsprogram, sedan sätts de direkt på ett uppdrag, säger Tor Martin Röed.
Det finns en oro för att konkurrensen på den svenska sidan ska öka. Tidigare har man värvat både från processindustrin och skolor.
- Det blir svårare att hitta folk nu när marknaden blivit bättre i Sverige.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.