Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

I dag utses 2020 års Ekonomipristagare

Paul R Milgrom och Robert B Wilson delar på 2020 års Ekonomipris, för sin forskning kring auktioner.
– Det är väldigt goda nyheter. Jag är glad för detta. Men det är väldigt tidigt på morgonen här, säger Robert Wilson på en skakig telefonledning.

Ekonomipriset, eller Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, som det heter i sin helhet, går i år till Stanford-ekonomerna Paul R Milgrom och Robert B Wilson. De får priset för sin forskning kring spelteori och auktionsteorier, för ”förbättringar av auktionsteorin och uppfinningar av nya auktionsformat” enligt Ekonomipriskommittén. De båda forskarna har bland annat undersökt vilka faktorer som avgör om ett bolag eller annan aktör vinner en auktion eller upphandling om tjänster.

Robert B. Wilson har utvecklat en teori för auktioner av föremål med ett gemensamt värde. Det kan handla om framtida värden på exempelvis radiofrekvenser eller mängden mineraler i ett område.

Göran K. Hansson, ständig sekreterare för Vetenskapsakademien, presenterade på måndagen årets Nobelpristagare i ekonomi under en pressträff på Kungliga Vetenskapsakademien. Paul R Milgrom och Robert B Wilson delar på Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne.
Göran K. Hansson, ständig sekreterare för Vetenskapsakademien, presenterade på måndagen årets Nobelpristagare i ekonomi under en pressträff på Kungliga Vetenskapsakademien. Paul R Milgrom och Robert B Wilson delar på Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne. Bild: Anders Wiklund/TT

Upptäckter som gynnat skattebetalare

Paul R Milgrom har formulerat en mer generell auktionsteori som innehåller både gemensamma och privata värden och har analyserat budgivarnas beteenden.

Deras upptäckter har bland annat används för auktioner av landningstillstånd för flygplan och för att sälja radiofrekvenser till teleoperatörer.

"Upptäckterna har gynnat säljare, köpare och skattebetalare världen över", skriver Kungliga vetenskapsakademien i ett pressmeddelande.

Båda pristagarna är verksamma vid Stanford University i USA.

– Det är väldigt goda nyheter. Jag är glad för detta. Men det är väldigt tidigt på morgonen här, säger Robert Wilson på en skakig telefonledning.

Han säger att han själv inte kan minnas om han själv deltagit i någon auktion direkt, bara indirekt.

– Men om du ser en annons i söktjänst på internet var ju den annonsen ofta såld på en auktion, säger han.

Sparar miljonerna till senare

Internet har också drivit på användningen av auktioner på andra sätt, inte minst på finansmarknaden, enligt Wilson.

Vad han själv ska göra för de fem miljoner han får i prissumma vet han inte.

– Det finns inte mycket jag kan använda pengarna till just nu, med pandemin. Men jag kommer troligen spara pengarna, till familjen, mina barn. Vi sparar nog detta till ett annat tillfälle.

LÄS MER: Tre fattigdomsforskare får ekonomipriset

Stjärnekonomen Daron Acemoglu var favorittippad som årets Ekonomipristagare.
Stjärnekonomen Daron Acemoglu var favorittippad som årets Ekonomipristagare. Bild: Lars Pehrson/SvD/TT

Nationalekonomer tror på MIT-professor

Bloggen Ekonomistas, som bland annat drivs av Harry Flam, professor i internationell ekonomi, tidigare vice riksbankschefen Lars E.O. Svensson och fyra andra välprofilerade nationalekonomer, låter varje år sina läsare rösta om vem som får priset. Och läsarna brukar ha ganska bra koll - förra året trodde allra flest på Esther Duflo som vinnare - hon tog också hem priset tillsammans med sina kollegor Banerjee och Kremer.

I år trodde ekonomerna istället på MIT-professorn Daron Acemoğlu, född 1967. Acemoğlu har bland annat undersökt varför vissa länder är rika och välmående medan andra är fattiga och konfliktfyllda. Hans forskning hör till den, under de senaste åren, mest citerade och han har redan fått det näst mest prestigefulla ekonomipriset, amerikanska John Bates Clark Medal, 2005.

Sett till vilka som historiskt tagit hem Ekonomipriset verkar hög citering vara ett krav samtidigt som flera av de tidigare pristagarna, sådär 10-15 år tidigare, också plockat hem John Bates Clark Medal för sin forskning.

Fakta: De får Ekonomipriset, enligt Ekonomistas läsare

1. Daron Acemoglu (politisk ekonomi) 12.15%

2. Joshua Angrist (ekonometri) 11.13%

3. David Card (ekonometri) 7.49%

4. Guido Imbens (ekonometri) 5.47%

5. Claudia Goldin (ekonomisk historia) 4.25%

6. Robert Barro (penningpolitik) 3.85%

7. Olivier Blanchard (makroekonomi) 3.64%

8. Susan Athey (mikroekonomi och ekonometri) 3.24%

9. Paul Milgrom (kontraktsteori) 3.24%

10. Marianne Bertrand (arbetsmarknadsekonomi) 2.83%

Källa: Ekonomistas.se

Plats 2-4 på Ekonomistas lista innehas av starka namn inom ekonometri, analys av statistisk och ekonomiska samband. På andra plats, med drygt 11 procent av rösterna, kommer till exempel MIT-professorn Joshua Angrist, som i många år varit förhandstippad för priset.

På listan fanns också flera andra namn som ofta förekommer när internationella affärstidningar och analysfirmor ska gissa framtida Ekonomipristagare.

Till exempel Stanfordprofessorn David Kreps, vars forskning i spelteori är välciterad samt Susan Athey, också hon prisad Stanfordprofessor, känd bland annat för sina studier i hur osäkerhet påverkar investerare. Athey har dessutom en John Bates Clark-medalj i ryggen.

Marianne Bertrand, professor i nationalekonomi vid University of Chicago
Marianne Bertrand, professor i nationalekonomi vid University of Chicago, har bland annat forskat kring diskriminering på arbetsmarknaden. Bild: Lars Pehrson/SvD/TT

Undersöker könsdiskriminering på arbetsmarknaden

Runt tre procent av de röstande trodde också på Marianne Bertrand som pristagare. Hon är en belgisk professor i nationalekonomi, just nu verksam vid University of Chicago Booth School of Business i USA. Hon forskar bland annat kring arbetsmarknad- och utvecklingsekonomi och har exempelvis undersökt hur arbetsgivare diskriminerar såväl afroamerikaner som kvinnor, både när det kommer till vilka som kallas till jobbintervjuer och hur lönerna sätts.

Ekonomipriset hör inte till de ursprungliga, av Alfred Nobel, instiftade Nobelprisen. Priset delas dock ut på Nobeldagen den 10:e december, precis som de klassiska Nobelprisen. Väljer Ekonomipristagare gör Kungliga Vetenskapsakademiens Ekonomipriskommitté. De bjuder varje år in tusentals personer, som vetenskapsmän, professorer och tidigare pristagare, runt om i världen att nominera pristagare.

LÄS MER: Miljöekonom: Styr om tillväxten för klimatet

Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne har delats ut sedan den svenska centralbankens 300-årsjubileum 1969.

De senaste årens pristagare:

2019: E Duflo (Frankrike), A Banerjee (Indien), M Kremer (USA)

2018: W D Nordhaus (USA), P M Romer (USA)

2017: R Thaler (USA)

2016: O Hart (Storbritannien), B Holmström (Finland)

2015: A Deaton (Storbritannien/USA)

2014: J Tirole (Frankrike)

2013: E Fama (USA), L P Hansen (USA), R Shiller (USA)

2012: A Roth (USA), L Shapley (USA)

2011: T J Sargent (USA), C A Sims (USA)

2010: P A Diamond (USA), D T Mortensen (USA), C A Pissarides (Cypern)

2009: E Ostrom (USA), O Williamson (USA)

2008: P Krugman (USA)

Källa: Nobelstiftelsen

Missa inte det senaste från GP Ekonomi!

Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.