Ekonomipriset, eller Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, som det heter i sin helhet, går i år till Stanford-ekonomerna Paul R Milgrom och Robert B Wilson. De får priset för sin forskning kring spelteori och auktionsteorier, för ”förbättringar av auktionsteorin och uppfinningar av nya auktionsformat” enligt Ekonomipriskommittén. De båda forskarna har bland annat undersökt vilka faktorer som avgör om ett bolag eller annan aktör vinner en auktion eller upphandling om tjänster.
Robert B. Wilson har utvecklat en teori för auktioner av föremål med ett gemensamt värde. Det kan handla om framtida värden på exempelvis radiofrekvenser eller mängden mineraler i ett område.
Upptäckter som gynnat skattebetalare
Paul R Milgrom har formulerat en mer generell auktionsteori som innehåller både gemensamma och privata värden och har analyserat budgivarnas beteenden.
Deras upptäckter har bland annat används för auktioner av landningstillstånd för flygplan och för att sälja radiofrekvenser till teleoperatörer.
"Upptäckterna har gynnat säljare, köpare och skattebetalare världen över", skriver Kungliga vetenskapsakademien i ett pressmeddelande.
Båda pristagarna är verksamma vid Stanford University i USA.
– Det är väldigt goda nyheter. Jag är glad för detta. Men det är väldigt tidigt på morgonen här, säger Robert Wilson på en skakig telefonledning.
Han säger att han själv inte kan minnas om han själv deltagit i någon auktion direkt, bara indirekt.
– Men om du ser en annons i söktjänst på internet var ju den annonsen ofta såld på en auktion, säger han.
Sparar miljonerna till senare
Internet har också drivit på användningen av auktioner på andra sätt, inte minst på finansmarknaden, enligt Wilson.
Vad han själv ska göra för de fem miljoner han får i prissumma vet han inte.
– Det finns inte mycket jag kan använda pengarna till just nu, med pandemin. Men jag kommer troligen spara pengarna, till familjen, mina barn. Vi sparar nog detta till ett annat tillfälle.
LÄS MER:Tre fattigdomsforskare får ekonomipriset
Nationalekonomer tror på MIT-professor
Bloggen Ekonomistas, som bland annat drivs av Harry Flam, professor i internationell ekonomi, tidigare vice riksbankschefen Lars E.O. Svensson och fyra andra välprofilerade nationalekonomer, låter varje år sina läsare rösta om vem som får priset. Och läsarna brukar ha ganska bra koll - förra året trodde allra flest på Esther Duflo som vinnare - hon tog också hem priset tillsammans med sina kollegor Banerjee och Kremer.
I år trodde ekonomerna istället på MIT-professorn Daron Acemoğlu, född 1967. Acemoğlu har bland annat undersökt varför vissa länder är rika och välmående medan andra är fattiga och konfliktfyllda. Hans forskning hör till den, under de senaste åren, mest citerade och han har redan fått det näst mest prestigefulla ekonomipriset, amerikanska John Bates Clark Medal, 2005.
Sett till vilka som historiskt tagit hem Ekonomipriset verkar hög citering vara ett krav samtidigt som flera av de tidigare pristagarna, sådär 10-15 år tidigare, också plockat hem John Bates Clark Medal för sin forskning.
Fakta: De får Ekonomipriset, enligt Ekonomistas läsare
1. Daron Acemoglu (politisk ekonomi) 12.15%
2. Joshua Angrist (ekonometri) 11.13%
3. David Card (ekonometri) 7.49%
4. Guido Imbens (ekonometri) 5.47%
5. Claudia Goldin (ekonomisk historia) 4.25%
6. Robert Barro (penningpolitik) 3.85%
7. Olivier Blanchard (makroekonomi) 3.64%
8. Susan Athey (mikroekonomi och ekonometri) 3.24%
9. Paul Milgrom (kontraktsteori) 3.24%
10. Marianne Bertrand (arbetsmarknadsekonomi) 2.83%
Källa: Ekonomistas.se
Plats 2-4 på Ekonomistas lista innehas av starka namn inom ekonometri, analys av statistisk och ekonomiska samband. På andra plats, med drygt 11 procent av rösterna, kommer till exempel MIT-professorn Joshua Angrist, som i många år varit förhandstippad för priset.
På listan fanns också flera andra namn som ofta förekommer när internationella affärstidningar och analysfirmor ska gissa framtida Ekonomipristagare.
Till exempel Stanfordprofessorn David Kreps, vars forskning i spelteori är välciterad samt Susan Athey, också hon prisad Stanfordprofessor, känd bland annat för sina studier i hur osäkerhet påverkar investerare. Athey har dessutom en John Bates Clark-medalj i ryggen.
LÄS MER:De kan få ekonomipriset i dag
Undersöker könsdiskriminering på arbetsmarknaden
Runt tre procent av de röstande trodde också på Marianne Bertrand som pristagare. Hon är en belgisk professor i nationalekonomi, just nu verksam vid University of Chicago Booth School of Business i USA. Hon forskar bland annat kring arbetsmarknad- och utvecklingsekonomi och har exempelvis undersökt hur arbetsgivare diskriminerar såväl afroamerikaner som kvinnor, både när det kommer till vilka som kallas till jobbintervjuer och hur lönerna sätts.
Ekonomipriset hör inte till de ursprungliga, av Alfred Nobel, instiftade Nobelprisen. Priset delas dock ut på Nobeldagen den 10:e december, precis som de klassiska Nobelprisen. Väljer Ekonomipristagare gör Kungliga Vetenskapsakademiens Ekonomipriskommitté. De bjuder varje år in tusentals personer, som vetenskapsmän, professorer och tidigare pristagare, runt om i världen att nominera pristagare.
LÄS MER:Miljöekonom: Styr om tillväxten för klimatet
Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne har delats ut sedan den svenska centralbankens 300-årsjubileum 1969.
De senaste årens pristagare:
2019: E Duflo (Frankrike), A Banerjee (Indien), M Kremer (USA)
2018: W D Nordhaus (USA), P M Romer (USA)
2017: R Thaler (USA)
2016: O Hart (Storbritannien), B Holmström (Finland)
2015: A Deaton (Storbritannien/USA)
2014: J Tirole (Frankrike)
2013: E Fama (USA), L P Hansen (USA), R Shiller (USA)
2012: A Roth (USA), L Shapley (USA)
2011: T J Sargent (USA), C A Sims (USA)
2010: P A Diamond (USA), D T Mortensen (USA), C A Pissarides (Cypern)
2009: E Ostrom (USA), O Williamson (USA)
2008: P Krugman (USA)
Källa: Nobelstiftelsen
Missa inte det senaste från GP Ekonomi!
Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.