Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

180504-eubudget-672486_se.gp_1.jpg
Finansminister Magdalena Andersson (S). Arkivbild.

Hopp om tyskt stöd i strid om EU-budget

Tyskland verkar svänga i frågan om storleken på EU:s omstridda långtidsbudget, enligt finansminister Magdalena Andersson (S). Hon ser tecken på att tyskarna närma sig den svenska linjen.

- Det finns ett starkare stöd från Tyskland än vad man kanske hade vågat hoppas på, säger hon.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Tidigare har Sverige och tre andra EU-länder – Danmark, Nederländerna och Österrike – tydligt deklarerat att de inte går med på EU-kommissionens förslag om att öka EU-budgeten till 1,1 procent av EU-ländernas samlade BNI för åren 2021–2027.

I den långtidsbudget som löper ut 2020 ligger EU-budgeten på 1 procent av BNI. En höjning till 1,1 procent skulle enligt regeringens beräkningar innebära att Sveriges EU-avgift höjs med 15 miljarder kronor per år från 2021, vilket är en höjning av den svenska EU-avgiften med 35 procent jämfört med vad Sverige betalat i genomsnitt sedan 2014.

Viktigt steg

Tysklands nytillträdde finansminister Olaf Scholz (S) beskriver i ett uttalande kommissionens budgetförslag, som kom i onsdags, som ett första viktigt steg i budgetprocessen. Han tillägger att den tyska regeringen nu ser fram emot intensiva samtal för att anta en budget med andra EU-länder, kommissionen och EU-parlamentet.

"EU-kommissionens förslag skulle märkbart öka Tysklands bidrag till budgeten. Redan en EU-budget på 1 procent av BNI skulle leda till en genomsnittlig ökning av Tysklands bidrag på upp till 10 miljarder euro per år från och med 2021", tillägger han.

- Jag tolkar det här som betydligt mer budgetrestriktivt än hur det har låtit tidigare från Tyskland, säger Magdalena Andersson om Scholz uttalande.

Driver på

En orsak kan vara att SPD-ledaren Martin Schultz lämnade sin post i samband med regeringsförhandlingarna och inte ingår i regeringen. Schultz var tidigare talman i EU-parlamentet, som driver på för en större budget.

En bibehållen nivå på budgetens andel av BNI på 1 procent skulle till följd av tillväxten leda till en mindre höjning av den svenska EU-notan, men inte lika stor som de 15 miljarder som följer på EU-kommissionens förslag, enligt Magdalena Andersson.

Hon tillägger att hon förutom en begränsning av EU-budgeten på 1 procent av BNI också vill se en korrektionsmekanism för EU-länder som Sverige, som betalar mer än vad de får tillbaka av EU i form av stöd.

- Inte minst mot bakgrund av att vi har tagit ett helt oproportionerligt ansvar för flyktingmottagandet.

Fakta: Sverige och EU-avgiften

TT

Den svenska EU-avgiften varierar mycket mellan åren. I snitt har den legat på 4,1 miljarder euro, motsvarande omkring 40 miljarder kronor, under den nuvarande långtidsbudgeten för perioden 2014–2020, enligt finansdepartementet.

I den siffran har olika rabatter dragits ifrån. De svenska rabatterna uppgår till i genomsnitt 0,54 miljarder euro, motsvarande runt 5 miljarder kronor om året. Sex EU-länder har i dag rabatter på sin EU-avgift: Sverige, Storbritannien, Tyskland, Danmark, Nederländerna och Österrike.

Förutom en höjning av EU-budgeten som andel av EU-ländernas BNI från 1,0 till 1,1 procent vill EU-kommissionen enligt veckans förslag fasa ut rabattsystemen för medlemsländer som Sverige under en femårsperiod.

Källor: Finansdepartementet, EU-kommissionen

Mest läst