Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg menar att det värsta är över, även om raset var stort. Ungefär hälften av Sveriges BNP är export – här gods i containerhamnen i Göteborg.  Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT, Anders Hofgren
Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg menar att det värsta är över, även om raset var stort. Ungefär hälften av Sveriges BNP är export – här gods i containerhamnen i Göteborg. Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT, Anders Hofgren

Historiskt BNP-ras andra kvartalet

BNP sjönk med 8,6 procent det andra kvartalet. Det var i linje med Riksbankens prognos – och bättre än eurozonen. Men det är fortfarande den största minskningen sedan man börjat mäta.
– Det är det värsta tappet på 40 år, men nu är det värsta över – nu väntar en uppgång, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.

Sveriges ekonomi krympte med 8,6 procent under andra kvartalet jämfört med det första kvartalet. Jämför man med motsvarande period i fjol var minskningen i stället 8,2 procent. Det visar Statistiska centralbyråns (SCB) färska siffror.

Här kan man jämföra med länderna i eurozonen vars ekonomi i snitt krympte 12,1 procent jämfört med första kvartalet, och hela 15 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Utvecklingen var också bättre än i USA.

Den svenska nedgången av bruttonationalprodukten – produktionen av varor och tjänster – var ändå historiskt dålig.

LÄS MER: Försäkringskassans smäll efter corona: 30 miljarder

I linje med BNP-prognoserna

”Nedgången i BNP är den största för ett enskilt kvartal perioden 1980 och framåt” konstaterar SCB. Det är så långt tillbaka man kan göra kvartalsjämförelser. Siffrorna över BNP är samtidigt preliminära, konstaterar SCB.

Riksbanken hade i sin prognos räknat med en minskning av BNP på 8,8 procent jämfört med första kvartalet – så utfallet var aningen bättre. Det var också bättre än Konjunkturinstitutet och regeringen räknat med, men lite sämre än vad flera banker trodde.

– Det här är värsta tappet på 40 år. Men allt är relativt, vi ser att vi har bättre siffror än andra länder som Tyskland, Spanien och så vidare, säger Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg.

– Men det värsta är samtidigt över nu, nu väntar en uppgång – vi har sett en fascinerande snabb nedgång och lika snabb uppgång, vilket överraskat oss makroekonomer. Det är tydlig skillnad mot finanskrisen då vi såg ett långsammare förlopp.

LÄS MER: Miljardraset – så mycket kan Göteborg gå back på corona

Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, räknar med nya paket för att få fart på svensk ekonomi i höstbudgeten. Bild: Jessica Gow/TT
Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, räknar med nya paket för att få fart på svensk ekonomi i höstbudgeten. Bild: Jessica Gow/TT

Låg export och konsumtion förklaring

Hon konstaterar att två saker orsakade nedgången:

– Det som drev nedgången var lång inhemsk efterfrågan och låg utländsk efterfrågan – alltså låg export och konsumtion.

SEB:s chefsekonom, Robert Bergqvist, konstaterar precis som kollegan på Länsförsäkringar att det gäller att sätta BNP-siffran i ett sammanhang.

– Det här raset kommer att gå till historieböckerna, det här helt unikt stort i sin nedgång. Samtidigt har vi alltså klarat oss mindre dåligt om man jämför med många andra länder.

– Vi nådde en botten under en vecka i april, sedan dess har vi haft en återhämtning, kurvorna har i ett par månader pekat i rätt riktning. Men det finns fortfarande risk för bakslag – vi vet inte hur stor kraften i återhämtningen är eller hur uthållig den är. Sverige är beroende av Europa och ökar virusspridningen igen och det blir nya nedstängningar kommer det att dra kraft från återhämtningen.

Vid en pressträff på onsdagen kommenterade också finansminister Magdalena Andersson (S) siffrorna :

– Den svenska BNP tycks falla mindre än vi trodde i juni. Vi är i en återhämtningsfas – men en återhämtning som kan ta tid. Och vi har en bekymmersam utveckling på arbetsmarknaden som vi kommer att behöva ha fokus på.

LÄS MER: Så har börsen återhämtat sig – trots coronakrisen

Tuffare på arbetsmarknaden

Frågan är vad som kommer att hända nu? Från Länsförsäkringars sida räknar man med en BNP-ökning på sex procent under tredje kvartalet.

– Utmaningen framåt är inte konsumtionen eller exporten. Utan det är arbetsmarknaden, säger Alexandra Stråberg.

– Den här krisen var egentligen inte konjunkturell, utan orsakat av något annat. Vi ser hur 570 000 personer har permitterats. Men när de kommer tillbaka till arbetsmarknaden har mycket hänt – det har samtidigt skett strukturella förändringar. Den digitala utvecklingen har gått snabbare och vi har sett en utveckling mot ökad hållbarhet. Det förändrar kompetensbehovet. Det är naivt att tro att alla som blev permitterade kommer att komma tillbaka så fort det har vänt.

Robert Bergqvist räknar för sin del med nya krispaket till hösten.

– Vi räknar med ett extra stöd på 50-100 miljarder kronor i höstbudgeten i september. Det handlar dels om en kickstart för att hushållen ska känna sig trygga och börja konsumera, dels om en satsning på en uthållig återhämtning med till exempel investeringar.

– I Tyskland har vi kunnat se tidsbegränsade momssänkningar, ökade barnbidrag, rabatt på elpriser och rabatt på elbilar för att kickstarta ekonomin. Vi har kunnat se att regeringens krispaket inte utnyttjats i lika hög grad som beräknat – så det finns utrymme.

LÄS MER: Historiska BNP-raset – så blir det för Sverige

Missa inte det senaste från GP Ekonomi!

Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.