Kinas ekonomiska utveckling har de senaste 30 åren varit makalös. Beslutet att lämna planekonomin för att övergå till ett mer marknadsorienterat system, mer likt det vi har i väst, har varit en framgångssaga för enpartistaten. Landet har länge haft den snabbast växande ekonomin i världen, med tvåsiffrig tillväxt vid upprepade tillfällen. Sett till BNP är man näst störst, bara USA övertrumfar Kina. Justerat för köpkraften är man rentav bäst i klassen.
LÄS MER:Kinas ambassadör till GP: Handelsrestriktioner ska införas mot Sverige
Marknadsekonomiskt under
Den kraftiga skjutsen uppåt har inte enbart lyft miljontals kinesiska invånare ur fattigdom – landet huserar numera världens största medelklass – den har också medfört att Kina har näst flest miljardärer i världen (återigen nummer två efter USA). Den ekonomiska eliten är ett resultat av att några av världens största företag bär kinesisk flagg.
Men det är inte enbart de inhemska aktörerna som tagit del av tillväxtkakan hos jätten i öst. Att det länge varit fördelaktigt att förlägga sin produktion – made in China – i landet har lockat företag från hela världen, vilket förstås även gäller svenska bolag.
Den enorma marknad som de allt rikare kineserna utgör är bara nästa steg i ledet, från att helt livnära sig på exporten har den inhemska konsumtionen blivit allt mer central i Kinas ekonomi.
Mot den här bakgrunden är det svårt att argumentera mot svenska bolags närvaro och affärsförbindelser i Kina.
Har inte råd att vara politisk
Ska man tro på vad den svenska rederichefen Dan Sten Olsson själv säger i en intervju med Dagens Nyheter efter GP:s avslöjanden om Kinas handelshot riktade mot Sverige, hade Stenakoncernen inte klarat sig utan den kommunistiska marknadsorienterade enpartistaten.
För varje fartyg som tillverkas i någon av de kinesiska skeppsvarven sparar Göteborgsrederiet 200 miljoner kronor jämfört med om tillverkningen hade skett i Sydkorea.
Att göra affärer i Kina, eller för den delen vara beroende av kinesisk tillverkning, är dock inte oproblematiskt.
Kina är en repressiv enpartistat utan allmänna och fria val. I praktiken är åsikts-, yttrande-, tryck-, förenings-, mötes-, demonstrations- och religionsfriheten i varierande grad inskränkt. Minoriteters rättigheter har försämrats de senaste åren. Tortyr är förbjudet men förekommer och något oberoende rättsväsende finns inte, skriver regeringen i en rapport.
Enligt Washingtonbaserade människorättsorganisationen är det kinesiska styret dessutom notoriskt icke-transparent.
Dan Sten Olsson säger sig inte ha råd att vara politisk. Och hos Göteborgs tyngsta arbetsgivare Volvo Cars svarar vd:n Håkan Samuelsson på frågan från samma tidning om de bristande mänskliga rättigheterna i Kina att han inte kan kommentera det (i sammanhanget är det viktigt att påpeka att Volvo Cars ägs av kinesiska Geely).
Bedövande korruption
Utöver den oroväckande bristen på mänskliga rättigheter finns andra bekymmer i enpartistaten. Problem som borde oroa Göteborgsbolagen med affärer i Kina.
73 procent av de tillfrågade i landet svarar att korruptionen ökar, enligt Transparancy International och Global Corruption Barometer 2017 (GBC). En annan studie utförd av Charney Research (2015) visar att 35 procent av företagen verksamma i Kina har tvingats betala mutor. I en tredje rapport genomförd av Världsbanken (2012) vittnade 42 procent av företagen att gåvor förväntades för att säkra statliga kontrakt.
Den utbredda korruptionen i Kina riskerar inte enbart att kosta allmänhetens förtroende, en insikt som partiet själva kommit till vilket sedermera lett till omfattande anti-korruptionslagar. Det skadar också företagen, visar en studie från amerikanska lärosätet Arizona State University.
Dels är företag belägna i områden med höga nivåer av politisk korruption ofta mindre värda än bolag belägna i områden som karaktäriseras av låga nivåer av korruption, visar forskningen. Dels finns det bevis på att politisk korruption också försämrar företagens möjlighet att expandera. Vidare är det även skadligt för alla andra aktörer som deltar på samma marknad, enligt studien från Arizona State.
Iran är friare än Kina
Andra kostsamma utmaningar med att verka i Kina är den godtyckliga diskrimineringen som vissa utländska bolag kan erfara om man går emot regimen. Det fick kanadensiska företag i Kina smaka på när Huaweis ägares dotter greps i Kanada. Ett annat exempel är det svaga upphovsrättsskyddet, vilket är en av förklaringarna bakom USA:s handelskrig mot Kina.
På en skala 0-100, där noll är minst fritt och 100 är mest fritt, hamnar Kina på 11, enligt människorättsgruppen Freedom House. Det kan jämföras med Iran som får 18 poäng av organisationen.
Att Iran är mer fritt än Kina borde vara ett varningsflagg om något för Dan Sten Olsson efter att oljetankern Stena Impero beslagtogs av iranska myndigheter i Bandar Abbas tidigare i år. Och om det är plånboken som styr samvetet kan man påminna om att "pausen" i den sydiranska hamnstaden ska ha kostat bolaget omkring 14 miljoner kronor.
Fakta: Sveriges export till Kina
Förra året exporterade svenska företag varor till ett värde av drygt 67 miljarder kronor, enligt Kommerskollegiums statistik. Exempelvis skeppades transportmedel för 16 miljarder kronor medan personbilsexporten uppgick till 10,3 miljarder kronor, i vilken svensktillverkade Volvomodeller räknas till.
En annan betydande handelspost för svenska företag är medicinska och farmaceutiska produkter. Läkemedelsexporten uppgick i fjol till drygt 12 miljarder kronor.
Kina är Sveriges största handelspartner i Asien. Förutom att Sverige har omkring 10 000 företag som bedriver handel med superekonomin har även Sverige drygt 600 bolag med verksamhet i landet, enligt utrikesdepartementets tjänst Sweden Abroad. Några av de mest namnkunniga bolagen från Göteborg är Volvo, SKF och Stena.
År Total export till Kina
2018: 67 057
2017: 58 507
2016: 45 959
*siffror anges i miljoner kronor.
LÄS MER:Kinesiska UD i mejl till GP: Står bakom ambassadörens uttalande
LÄS MER:Diplomatkrisen: Kina har ställt in handelsmöte med Sverige
