Efterfrågan på slakt skenar i väg i foderbristens och torkans Sverige. Arkivbild.
Efterfrågan på slakt skenar i väg i foderbristens och torkans Sverige. Arkivbild.

Halvårslång kö till slakten

Kön till svenska slakterier är rekordlång, över ett halvår. Torka och foderbrist tvingar många bönder att nödslakta. Och nu hämmas köttförsäljningen även av grillförbudet som breder ut sig i landet.

ANNONS
|

Många matbutiker har redan plockat bort tändvätska, grillkol och engångsgrillar från butikshyllorna. Stora matkedjor har även justerat i sin kommunikation till kunder: Reklamkampanjer har stoppats och budskap i sociala medier har ändrats.

- Även i och utanför butik har vi manat våra butikschefer att tänka efter, säger Anna Rasin, kommunikationschef på Coop.

Ovanligt grillvänlig sommar

Grillförbudet antas få en begränsad men negativ effekt på försäljningen av kött som är specifikt förberett för grillen, till exempel färdigmarinerade köttbitar. Hur stor är svårt att säga, enligt Anna Rasin.

ANNONS

Grillandet i Sverige vek nämligen av nedåt redan före grillförbuden, efter den ovanligt grillvänliga och varma inledningen på sommaren.

Desto större effekt antas avverkningen av den rekordlånga kön till slakt få. Kön har skapats av finansiellt pressade bönder som nu måste nödslakta sedan torkan slagit ut halva foderskörden.

Kan öka slakten

Enligt skolboken ger ökat utbud av kött ett lägre köttpris butikerna. På kort sikt kan det stämma, enligt Anna Rasin. Men på lite längre sikt, 2019–2020, varnar hon samtidigt för underskott och prishöjningar på svenskt kött om slaktandet skenar iväg i krisläget.

Paul Robertson, inköpschef på slakteribolaget KLS Ugglarps, håller med. Han hoppas att bönder som kan, i stället för nödslakt, väljer att köpa in kompletterande foder för att klara krisläget. Därtill vill han se att konsumenter och restauranger visar sitt stöd genom att köpa mer svenskt kött, vilket skulle underlätta för köttindustrin att ekonomiskt hantera krisen.

- Ju fler som väljer att köpa svenskt kött desto mer kan vi öka slakten.

Slakterierna gick på högvarv redan före foderbristen. Och den uppfödare som vill boka slakt nu måste vänta till 2019, enligt Tommy Ögren, vd för Skövde slakteri.

ANNONS

- Det är inte normalt, säger han om kön till slakthusen.

TT: Vad är normalt?

- En månad.

"Ren katastrof"

Bakgrunden är flera års positiv prisutveckling på kött, som fått många bönder att prioritera köttproduktion.

- Det är mycket djur i markerna, säger Tommy Ögren.

Det ovanligt stora slaktbehovet i krisläget kräver också extra bemanning. Och enligt Tommy Ögren är det särskilt svårt att hitta styckare med rätt kompetens.

- Så även om vi kan slakta dubbelt så mycket i Skövde så kan vi inte stycka, för det finns inga kunniga styckare. Det är ren katastrof.

ANNONS

Utvecklingen pressar även Livsmedelsverket, som med ökad slaktvolym måste få ut fler veterinärer till slakthusen för att klara av det ökade antalet kontrollinsatser av djurskydd och livsmedelssäkerhet.

”Blir det en dramatisk ökning på slakterierna måste vi kalla in extra personal och omorganisera den personalstyrka vi redan har”, skriver Petter Jonsson, tillförordnad chef för livsmedelskontrollen på Livsmedelsverket, i ett pressmeddelande.

TT

Fakta: Torka, foderbrist och nödslakt

Många finansiellt pressade bönder tvingas till följd av foderbrist till nödslakt, alltså att slakta sina djur i förtid. Problemet hänger samman med värmen och torkan, som enligt branschkällor har slagit ut kanske hälften av landets foderskörd.

Krisläget har skapat en rekordlång kö till landets slakterier och även lett till varningar för brist på svenska mejeriprodukter i höst.

Enligt Livsmedelsverket kan det bli aktuellt med så kallade återtag från slakterier som inte kan sälja köttet vidare. Det innebär att intresserade bönder hämtar tillbaka det styckade köttet och säljer det själva, ett förfarande som kräver kommunalt tillstånd.

Källa: Livsmedelsverket

ANNONS