Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Jeanstillverkaren Levis är ett av flera klädbolag som nu får känna av allt högre bomullspriser. Arkivbild.
Jeanstillverkaren Levis är ett av flera klädbolag som nu får känna av allt högre bomullspriser. Arkivbild. Bild: Jeff Chiu/AP/TT

Hårda bud när bomull blir dyr

Först pandemi, sedan transportproblem. Nu kommer nästa utmaning för modebranschen.
Rusande bomullspriser kan i slutändan betyda att klädpriserna stiger ytterligare.

Oljan är långtifrån den enda råvaran som skenat i pris den senaste tiden. Lite i skymundan sker detsamma på bomullsmarknaden som de senaste dagarna nått tioårshögsta-nivå med ett pris på omkring 1:16 dollar per pund (0,453 kilo).

Detta sker samtidigt som klädpriserna i augusti lyfte till drygt 4,5 procent på årsbasis, vilket gjort att prislappen på tröjor, byxor och underkläder nu lyft betydligt över den allmänna inflationen.

Flera orsaker

I en tid med kraftigt stigande inflation finns det dock flera orsaker till att priset på vad som ibland benämns som "det vita guldet" nu stigit nästan 50 procent under 2021.

Under president Donald Trumps ledning beslutade man från amerikanskt håll att sluta importera bomull från Xinjiang-regionen på grund av misstankar om tvångsarbete. Ställningstagandet har fortsatt under president Joe Biden vilket gett en komplex och kostsam handelskedja där Kina tvingas köpa in bomull från USA för inhemsk produktion och sedan sälja tillbaka till USA, skriver CNBC.

Ytterligare en anledning är klimatrelaterad. I USA har torka och värmeböljor påverkat bomullsproduktionen medan en annan storproducent, Indien, drabbats av monsunregn.

Konsekvenserna har också redan blivit tydliga för vissa klädtillverkare. Klassiska jeansmärket Levi Strauss & Co släppte förra veckan delårssiffror och även om bolaget påtalade att man redan säkrat bomullskontrakt för första halvåret 2022 räknar man med en "ensiffrig procentuell kostnadsökning" under andra halvåret.

Företagets vd Chip Bergh gör dock bedömningen att läget inte ska bli så illa som för tio år sedan.

– 2011 behövde vi ett bönemöte, påpekade han i samband med kvartalsrapporten.

Aktiekurserna backar

På aktiemarknaden har de stigande bomullspriserna varit ytterligare ett slag för klädjättar som precis kommit tillbaka efter pandemin och samtidigt kämpar med logistikutmaningar.

Levi Strauss har backat drygt sju procent senaste månaden, amerikanska klädkedjan GAP lika mycket medan Hanes, profilerad mot just t-shirts i bomull, rasat nästan 13 procent. Inte heller H&M är förskonat, klädjätten som nyligen släppte delårssiffror handlas nu på årslägsta på omkring 160 kronor per aktie.

Nils Vinge, IR-chef på H&M-gruppen, säger att situationen inte är speciellt överraskande:

– Nu är vi på väg ut ur pandemin med flera butiker som återöppnat, mycket går åt rätt håll men det är naturligt att det blir störningar när världshandeln drar igång med fraktpriser, containrar på fel sida jorden och stigande inflation. Det är klart att det påverkar handeln, men det är väntat och hanterbart.

Inte som halvledare

2011, när den förra bomullskrisen bröt ut, berörde också H&M i sitt bokslut att "… det har även varit ett utmanande läge på inköpsmarknaderna med hög kostnadsinflation, med främst mycket höga bomullspriser, vilket ledde till ökade inköpskostnader".

– Vi har många års vana att verka i en världsekonomi som förändras hela tiden. Vi har också flera fördelar gentemot andra av att vi har lång erfarenhet och har stor global närvaro samt lång och goda relationer till våra partners, säger Vinge.

En ansatt bomullsmarknad får dock inte samma påverkan för utbudet som exempelvis vad halvledarbristen betyder för exempelvis fordonsbranschen, poängterar Vinge:

– Om inte halvledarna kommer i tid måste du kanske stänga fabriken. Vi har tiotusentals artiklar, om några inte kommer så ser kunderna inte tomma hyllor i butikerna. Där har vi en fördel gentemot andra industrier.