Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Alexandra Adler, Sara Wahlmark och Anette Olsson.

Hållbart mode väcker liv i anrikt hantverk

Bloggar, sociala medier och större medvetenhet hos konsumenterna har skakat liv i intresset för skräddarsytt och hattmakeri. På Skräddarns hus har de aldrig haft mer att göra än nu.

Det luktar vattenånga i ateljén. Modisten Sara Wahlmark blöter varsamt ner en bit lila filt, som sitter spänd över en hattstock i trä. Först ska materialet blötas ner, sedan torkas och därefter  penslas med appretur.

I rummet intill står de två herrskräddarna Anette Olsson och Alexandra Adler. I Alexandras händer blir ett mönster till en ny kavaj till, och på andra sidan bordet pressar Anette en ullkavaj. 

– Den här sydde jag upp åt en kund för fem år sedan, och den blir fortfarande precis som ny när man pressar den, säger hon och sätter strykjärnet mot kragen.  

För snart tio år sedan såg Anette en artikel i tidningen om att den dåvarande hyresvärden Christer Harling sökte skräddare. Skräddarns hus hade under en tid huserats av svartklubbar och andra verksamheter och han ville återvända till husets ursprung med skräddare som hyresgäster. Anette som läste sista halvåret på sin skräddarutbildning ringde upp honom, och i augusti samma år flyttade hon och fem stycken andra skräddare in. 

I samma veva skapade de den ekonomiska förening som ligger till grund för verksamheten. Föreningen, som har samma namn som huset, har sedan dess haft som enda uppgift att hyra ut lokalerna till skräddare.

– Dels ville Christer Harling inte ha sex olika hyresgäster, och vi ville ha ett organisationsnummer som stod för stora gemensamma inköp.  

Det finns många fördelar med att samlas under ett tak. Som ensam skräddare eller modist hade ingen av dem kunnat ha en ateljé inne i centrala Göteborg. Med det här upplägget kan de beställa gemensam service på maskinerna och göra samlade inköp av material – vilket innebär lägre priser. De håller också skräddarkurser, och säljer accessoarer vars intäkter går till att sänka hyrorna i föreningen. De rent ekonomiska fördelarna är många, men lika betydelsefull är den sociala biten säger Alexandra Adler.

– Att få ha kollegor att prata med och att äta lunch tillsammans är också superviktigt.

På ett fat i köket ligger ingefärskakor som en kund har bakat, ute i ateljén är tygprover och knappar uppdukade inför en kundkonsultation under morgondagen. Rutiga ulltyger i olika färger från några av de bästa leverantörerna i Europa. 

– På herrskräddarsidan har vi i princip två typer av kunder, dels de som är väldigt medvetna och intresserade av kläder, och så de som har en kroppsform som gör det svårt att hitta kläder ute i konfektion. Många som kommer har ett yrke som kräver att de är välklädda. Vår yngsta kund är 24 år, och den äldsta 75 år, säger Alexandra.

På modistsidan är kundunderlaget ännu bredare, menar Sara.

– Det är nästan alla sorters människor. Det som de flesta har gemensamt är att de vill ha något unikt, en hatt eller en hårdekoration till ett speciellt tillfälle.

Här finns kunskap om tekniker som förts vidare genom århundraden. Det är också det som de alla tre gillar bäst med yrket, att få arbeta kreativt med händerna, och att föra hantverket vidare. De är dessutom positiva inför framtiden. Både modistyrket och skräddaryrket har fått sig några rejäla törnar under åren, och det förstnämnda har nästan varit helt på utdöende. Men något har förändrats. Genom bloggar, sociala medier och made to measure-trenden har folk fått upp ögonen för de klassiska metoderna. Bara på de tio år som föreningen Skräddarns hus har funnits, har efterfrågan på handgjorda hattar och skräddarsytt ökat. Sara tror att det också handlar om att allt fler intresserar sig för hållbart mode.

– Människor har blivit allt mer medvetna om hur de konsumerar. Jag tycker det känns fantastisk att få vara en av dem som för hantverket vidare, och bidra till att fler får upp ögonen för det vi gör. Branschen är på uppgång.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.