Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Pontus Nilsen leder samtalsgrupper i existentiell hälsa. Han tror de flesta mår bra av att öppna sig och prata om frågor som berör tillsammans med andra.  Bild: Lisa Thanner
Pontus Nilsen leder samtalsgrupper i existentiell hälsa. Han tror de flesta mår bra av att öppna sig och prata om frågor som berör tillsammans med andra. Bild: Lisa Thanner

Här är den andliga hälsan i centrum

Att bara fokusera på kroppen räcker inte. Hälsa handlar också om andliga frågor. I sin existentiella samtalsgrupp – som drog igång i veckan – vill prästen Pontus Nilsen få deltagarna att sätta ord på frågor som berör på djupet.

I veckan kördes vårens första samtalsgrupper i gång, som drivs av Hälsolotsarna i Majorna, Linné och Centrum och leds av prästen Pontus Nilsen och Ida Hallgren, filosofisk praktiker och psykolog.

Varför behövs de här grupperna?

– Det finns dimensioner av livet som vi inte pratar så mycket om men som hela tiden är med oss. Jag upplever att det finns få arenor där den här typen av frågor lyfts. I våra samtalsgrupper handlar det inte om att vinna en debatt eller att ha rätt eller fel. Det handlar om att lufta den egna inre världen, sätta ord på tankar, känslor och att lyssna på andra.

Det är stort fokus på kroppen, mat och träning i dag. Glömmer vi bort det andliga?

– Ja, det tror jag. Många känner en allmän vilsenhet i tillvaron. När WHO formulerade sin definition av hälsa handlade det först bara om fysisk, psykisk och social hälsa. Men många medlemsländer hörde av sig för att de saknade en andlig dimension. 1984 vidgade FN sitt folkhälsoarbete och uppmuntrade medlemsländerna att även arbeta med den andliga och existentiella hälsodimensionen och det är dessa tankar vi utgått från när vi utformat metoden. Man talar ofta om något som kallas Kasam-teorin och som bygger på forskning av sociologen Aaron Antonovsky. Han undersökte varför vissa människor som överlevt koncentrationslägren höll uppe livsgnistan medan andra dukade under och kom fram till att det i stor utsträckning handlar om att känna meningsfullhet, hanterbarhet, en känsla av sammanhang och begriplighet. Har man det blir man mer motståndskraftig mot svårigheter. Vi började jobba med samtalskort som forskaren Cecilia Melder tagit fram och som bygger på dessa tankar. Men efter ett tag kände vi att det skavde lite.

Varför då?

– Idén bakom de kort vi jobbade med då handlade om att stärka det som är positivt i tillvaron. Men vi upplevde att det blev för styrt och inte helt ärligt. Så vi satte oss ner och identifierade nio lite bredare områden att samtala kring. Nu pratar vi inte bara om meningsfullhet utan samtidigt också om tomhet, inte bara om tillit utan också om skepsis. Båda dessa aspekter är viktiga och det har blivit en stor skillnad i diskussionerna. Vi kallar samtalskorten Öppna kort, och vi provar dem på olika ställen runt om i Göteborg. Vi undersöker också om någon är intresserad av att ge ut dem.

Vilka kommer till grupperna?

– Det är alla möjliga. De riktar sig inte bara till dem som känner att de mår dåligt, utan vi ser det som allmän friskvård. Mina grupper på biblioteket är på dagtid och det påverkar såklart vilka som kan komma. Men vi har även liknande kvällsgrupper i församlingshemmet i Oscar Fredrik och här har fler studenter och yrkesverksamma deltagit. Det är roligt. Jag tror att vi alla mår bra av den här sortens öppna samtal.

Hur går träffarna till rent praktiskt?

– Vi jobbar efter en modell där vi uppmuntrar till samtal men inte till debatt. Vi pratar om ett område per gång och går laget runt, alla får två minuter. Den första rundan handlar om vad man tänker om ett visst ämne och nästa runda handlar om vad ämnet väcker för känslor. Tredje rundan handlar om vad deltagarna vill. Kanske känner man att man litar för mycket på folk och behöver jobba med det, eller tvärtom att man har svårt att känna tillit. Det handlar ju inte om att ge en redovisning av en viss ståndpunkt utan om att sätta i gång en process. Vi vill få människor att öppna sig!

Vad händer mer i vår?

– På Vetenskapsfestivalen i april kommer vi att ha en kvällsföreläsning om hur vi i Sverige kan bli bättre på att arbeta med andlig och existentiell hälsa. Det ska bli spännande!

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.