Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Gymnasium satsar på byggingenjörer

Gymnasieingenjören är tillbaka. Som ett svar på stora pensionsavgångar gjorde utbildningen comeback hösten 2015. En av skolorna i Göteborg som erbjuder påbyggnadsåret är Kunskapsgymnasiet. Där är inriktningen samhällsbyggande i ett tätt samarbete med NCC.

Fyrårig teknisk linje försvann från gymnasiet i mitten av 1990-talet. Nu går många av de som utbildade sig på 60- och 70-talet i pension. Och bristen på ingenjörer och tekniker spås inte bli mindre när det är 60-talisternas tur att dra sig tillbaka. Tvärtom. Ett motdrag gjordes för tre år sedan då Skolverket återinförde titeln gymnasieingenjör och det fjärde påbyggnadsåret på teknikprogrammet. Och enligt Framtid.se är ”efterfrågan på gymnasieingenjörer stor i hela Sverige.”

– Ja, när vi talar med byggföretag märker vi att de vill ha gymnasieingenjörer. I byggbranschen fyller de ett glapp mellan konstruktionsavdelningen och verkligheten ute på byggarbetsplatserna. En gymnasieingenjör står med ett ben i varje värld, säger Per Westerlind som är lärare i teknikämnena på Kunskapsgymnasiet. 

Han berättar att utbildningen ger kunskaper om process, planering, styrning och allt annat som ingår i grundläggande byggteknik. En bra bas för att klara av olika former av arbetsledande funktioner.

– Titeln gymnasieingenjör ger eleverna en grundplåt att bygga vidare på i arbetslivet samtidigt som den talar om för företagen ungefär vad de kan förvänta sig kunskapsmässigt av den de anställer, säger Per Westerlind.

JOSEF ADEN TÄNKTE först välja ett praktiskt program på gymnasiet, kanske inom bygg. Men när han fick veta att det gick att bygga på teknikprogrammet med ett fjärde mer yrkesinriktat år ändrade han sig.

– Jag valde mellan Skanskagymnasiet och Kunskapsgymnasiet som samarbetar med NCC eftersom de hade mycket praktik. De andra skolorna var lite mer teoretiska, säger Josef Aden som nu går sitt andra år på teknikprogrammet.

Avgörande för hans val var de goda möjligheterna att få ett bra och intressant jobb direkt efter utbildningen.

– Ja, den här utbildningen ger jobb, och det är inga dåliga jobb. När jag är färdig kan jag direkt gå in som biträdande arbetsledare på en byggarbetsplats. Det känns bra.

HITTILLS HAR STUDIERNA varit ungefär som han tänkt, det vill säga ganska tuffa. Nu ser han fram emot att de mer praktiska delarna kommer att ta större plats – framförallt under det fjärde året som innehåller tolv veckors praktik.

– Jag är egentligen inte superintresserad av matte och naturvetenskap, utan mer av hållbart byggande. Men vi kommer att läsa mer konstruktion, design och sådant som jag gillar under det sista året, säger Josef Aden.

SEDAN STARTEN HAR han märkt att allt fler i klassen funderar på att bli gymnasieingenjörer.

– Ja, fler och fler blir intresserade av att börja jobba efter gymnasiet i stället för att börja plugga på högskola direkt. Från början var vi bara tre som tänkte gå det fjärde året, men nu är det betydligt fler, säger Josef Aden.

Men trots stor efterfrågan på gymnasieingenjörer har många skolor haft svårt att locka elever under de tre år utbildningen funnits. En del skolor har redan lagt ner utbildningen.

– Skolorna borde marknadsföra sig bättre. Fortfarande är det faktiskt ganska få som vet att den här möjligheten att skaffa en yrkesutbildning på gymnasiet finns. Man borde visa vad det fjärde året kan leda till och tala om vad elever som gått det jobbar med. Jag tror att det skulle ge resultat, för det är många unga som vill ha jobb och gärna intressanta och utvecklande jobb, säger Josef Aden.

HANS LÄRARE PER Westerlind håller med.

– Vi pratar alltid om fjärde året när vi är ute på mässor och när vi har öppet hus, men det behövs säkert mer marknadsföring än så. En viktigt upptäckt som vi gjort är att många elever uppskattar att utbildningen är så verklighetsnära. Genom NCC får vi ta del av konkreta projekt från verkligheten som används i uppgifter och övningar. Det skapar en skarpare diskussion. Det kan vi bli bättre på att förmedla till elever som ska välja gymnasieutbildning, säger Per Westerlind.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.