Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Guide till det du behöver veta om elbilar

Brytpunkten är här – i stort sett alla märken lanserar nu elektriska bilar. Och det är på flera områden som elbilstekniken lämnar bensinbilarna i bakvattnet. Men det saknas inte problem – och elbilar påverkar också klimatet. Här är elbilsguiden för nybörjaren.

Du har sett dem svischa förbi och funderar kanske på att din eller familjens nästa bil ska bli en elbil. Men vad betyder det att ha en elektrisk, laddbar bil? Är det som en gigantisk mobiltelefon på fyra hjul? Och hur är de att köra? GP gav sig ut i Volvos första egentliga helelektriska kärra för att pröva köregenskaperna och har kollat upp fakta för att i en snabbguide svara på novisens frågor:

  • Varför kommer det så många elbilar?
  • Vad kostar de?
  • Hur är de att köra?
  • Kan man få soppatorsk?
  • Hur säkra är de?
  • Är de bra för klimatet?

LÄS MER: Premiär för Volvos tunga ellastbilar – i bergtäkt i Kållered

    Varför blir elbilarna allt vanligare?

    Teknikskiftet har hållit på ett bra tag nu och den traditionella bilindustrin intog längre en vacklande hållning. Japanska Toyota var en tidig föregångare när det gäller hybridisering, medan Tesla byggt ett helt nytt märke med rena, laddbara elbilar de senaste 12 åren. Nu gasar alla bilmärken på för fullt för att komma ikapp, medan myndigheter med krav på utsläppsminskningar flåsar dem i nacken. Här märks också olika strategier: BMW lanserade till exempel en särskild serie laddbara bilar med bokstaven ”i” i början av 10-talet som inte såg ut som någon av företagets andra modeller. Och när Toyota som en föregångare lanserade sin hybrid redan i slutet av 1990-talet lät man det ske i form av en ny, futuristiskt designad modell: Prius.

    När BMW lanserade sin kompakta helelektriska i3 i början av 10-talet, ville man att modellen designmässigt skulle skilja sig från märkets andra modeller – det skulle synas att det var något teknologiskt nytt. Bild: Jon furniss
    När BMW lanserade sin kompakta helelektriska i3 i början av 10-talet, ville man att modellen designmässigt skulle skilja sig från märkets andra modeller – det skulle synas att det var något teknologiskt nytt. Bild: Jon furniss

    Men i takt med att elbilar blivit vanligare har de udda formerna alltmer försvunnit. I ett läge när varje märke lanserat en eller flera rena elbilar har Volvo Car Group valt en dubbel strategi: en modell à la Tesla att skapa ett helt nytt märke – Polestar – och en att elektrifiera det traditionella märket: Volvo. När Volvo elektrifierar sin första bil blir det av en befintlig modell: kompakta suven XC40, som i elbilsutförande heter Recharge P8. Redan innan dess har Polestar lanserat och börjat sälja en bil i samma storleksklass, modell 2.

    LÄS MER: Volvo bekräftar ny mindre elektrisk bilmodell

    Inga av dessa fordon riktar sig till privatmarknaden, utan till tjänstebilsmarknaden. Polestar kostar från 660 000 kronor och Volvos kompakta suv faktiskt ännu mer – den börjar på 700 000. En Volvo XC40 Recharge kan därmed kosta dubbelt så mycket som sitt syskon med klassisk förbränningsmotor, Volvo XC40 R-design – i inköpspris.

    Varför kostar elbilar mer?

    Tittar man bara på inköpspris är det det lätt att bli avskräckt. Volvoexemplet ovan visar att elbilar är väsentligt dyrare – det är framförallt batterierna som är orsaken till det, där kostnaden kan ligga på hundra tusen kronor eller mer. Elektriska bilar är i snitt ungefär 45 procent dyrare att tillverka än bensin- och dieselbilar idag, och enligt konsultbolaget Oliver Wyman kommer de att vara det ett decennium till för att sedan jämnas ut, då har batteripriserna också halverats.

    Faktum är att elbilar är så tysta att de måste utrustas med artificiella ljud för att inte vara trafikfarliga i lägre hastigheter.

    Sedan finns det idag väsentligt billigare elbilar än Volvos – små stadselbilar som Seat Mii Electric som kostar från 270 000, en kompaktbil som Volkswagen ID3 för 435 000 till större bilar i premiumklass som Tesla Model S som kostar 900 000 kronor eller mer. Men det är alltså själva inköpspriset. Med klimatbonus på 60 000 eller 70 000 kronor, lägre skatt och inte minst väsentligt lägre bränslekostnad – elpriset kan ligga på 4-5 gånger lägre än bensin- och dieseldito – kan man faktiskt hämta hem kostnaden på bara några år beroende på vilken modell man talar om. Vill man räkna själv har M Sverige en kalkylator där man kan räkna på såväl bensin-, diesel- och elbilar.

    Ytterligare en sak att framhålla är underhåll och service: en elbil har färre rörliga delar och kräver därför mindre underhåll än bilar med förbränningsmotor. På lång sikt – efter säg 20 000-25 000 mil – börjar de dyra batteriernas kapacitet att minska mycket.

    Tesla Model 3 har kommit att bli en av de första volymbilarna bland de rena elbilarna och något som andra elbilar i de kompakta storleksklasserna jämförs med.
    Tesla Model 3 har kommit att bli en av de första volymbilarna bland de rena elbilarna och något som andra elbilar i de kompakta storleksklasserna jämförs med.

    Hur mycket låter en elbil?

    När GP provkör den nya XC40 Recharge är den mycket tyst när vi kör ut från parkeringen. När vi sedan kommer ut på 50-vägen utanför Volvos område låter däckfriktionen tydligt och i högre hastigheter är det även vindljud. Mätningar visar just att elbilar i lägre farter upp till 20-30 kilometer i timmen är mycket tysta, för att sedan i högre hastigheter närma sig de konventionella bensin- och dieselfordonen i bullernivå – undantaget motorljudet som man slipper.

    Faktum är att elbilar är så tysta att de måste utrustas med artificiella ljud för att inte vara trafikfarliga i lägre hastigheter. Volvo har komponerat ett brusljud som spelas upp från fordonen i lägre hastigheter, en del andra bilmärken har valt mer futuristiska ljud.

    LÄS MER: Höjd klimatbonus kan ätas upp av skattehöjning

    Vad väger elbilarna?

    Elektriska bilar väger väsentligt mycket mer än bilar med förbränningsmotor. Bensin- och dieselbilar har visserligen tyngre motorer och bränsle i tankarna, men batteriet till elbilar står för en stor vikt – flera hundra kilo. Volvo XC40 väger till exempel nästan 2,2 ton vilket är mycket för en så liten bil. Vikten gör att det krävs mer energi för att driva bilen och påverkar räckvidden på fordonet.

    GP:s reporter Valdemar Lönnroth provkör Volvos elbil XC40 Recharge Bild: Sanna Tedeborg
    GP:s reporter Valdemar Lönnroth provkör Volvos elbil XC40 Recharge Bild: Sanna Tedeborg

    Hur funkar acceleration och köregenskaper?

    En stor skillnad mot bensin och dieselmotorer är att den omedelbara kraftöverföring som elektriska fordon ger. Vridmomentet är ett helt annat än från förbränningsmotorer. Det betyder att du från en konventionell elbil får en acceleration som liknar en sportbil. Volvo är knappast känd som ett sportbilsmärke, men när GP kör den första elbilen accelererar den från 0-100 på under fem sekunder. Huvudet åker lätt bakåt av accelerationen. Genom att lägga batteri-packet under golvet i kupén blir också väghållningen bättre genom en lägre tyngdpunkt – vilket hjälper det tunga fordonet i kurvtagningar.

    Skillnaden mot en gammal bensin- eller dieselbil ligger också i att det är en jämn acceleration. Här finns ingen växellåda, men till skillnad från en automatväxlad diesel- eller bensinbil är det en linjär, omedelbar kraftöverföring. Föraren slipper alltså växling. Den bil GP kör och även andra elbilar kan ha autobromssystem vilket betyder att bilen bromsar rätt kraftigt när man släpper gasen samtidigt som bilen genererar el till motorn. En fot på pedalen låter enkelt, men kräver samtidigt tillvänjning och en känslig fot för att man inte ska bromsa fordonet för snabbt när man lättar foten på pedalen.

    LÄS MER: Här är Polestars nästa modell – futuristisk sportbil

    Hur stor är klimatpåverkan?

    Rena elbilar har inga avgasrör och därmed inga utsläpp av hälsovådligt kväveoxid eller klimatpåverkande koldioxid direkt från bilen. Det är en viktig förklaring till övergången till den nya tekniken – bilarna klarar de allt tuffare klimatkraven EU och allt fler länder sätter upp. Det betyder inte att de inte påverkar klimatet eller har miljöpåverkan.

    Problem i nya bilar och återkallelser, ska man påpeka, är verkligen inget nytt fenomen i bilvärlden, utan något generationer av bensin- och dieselbilsägare fått leva med.

    Fordonen har nämligen ett väsentligt högre klimatavtryck vid tillverkningen av batterierna än sina fossildrivna släktingar. Enligt en analys från Svenska miljöinstitutet IVL för tre år sedan släppte Kia e-Niro ut motsvarande mellan 9,6 och 12,8 ton koldioxidekvivalenter mycket tack vare energiåtgång vid tillverkningen, det motsvarar 2-3 års utsläpp från en konventionell bil i trafik. Men vid en ny mätning för ett år sedan hade tillverkningsprocessen förbättrats väsentligt så att utsläppen landade på 3,9–6,7 ton i stället – alltså en halvering eller mer än en halvering.

    LÄS MER: Här är Volvobilarna efter corona – så ser vägen framåt ut

    Sedan spelar det också roll vilken sorts el man laddar fordonet med – smutsig från kolkraftverk eller ren från till exempel vind- och solenergi. Uppskattningar visar att elbil blir miljövänligare än en bensinbil efter 3 000–6 000 mil och är mycket miljövänligare under bilens hela livscykel. Det här klimatavtrycket väntas minska ännu mer, allteftersom batteritekniken blir bättre och de kommer dessutom innehålla mindre av de skadliga ämnen som dagens batterier har.

    GP:s reporter Valdemar Lönnroth provkör Volvos elbil XC40 Recharge Bild: Sanna Tedeborg
    GP:s reporter Valdemar Lönnroth provkör Volvos elbil XC40 Recharge Bild: Sanna Tedeborg

    Hur ofta måste man ladda en elbil?

    Laddar man med en laddbox installerad i hemmet – vilket är att rekommendera – kan det ta 6–10 timmar och funkar alltså bra att ladda över natten. Batteriernas kapacitet påverkar laddtiderna. Det går att söka statligt bidrag för att installera en box. De bästa snabbladdarna, som Teslas, kan ta 12 minuter för att ladda batteriet till hälften, Volvo och Polestar uppger 40 minuter för att ladda batteriet till 80 procent.

    Elbilar ligger alltså tydligt i lä jämfört med bensin- och dieselbilar, där en tankpåfyllning tar ett par minuter. Den uppgivna räckvidden för den nya el-Volvon är drygt 40 mil medan en konventionell bensin- eller dieselbil kan ha 70–80 mils räckvidd på en tankning. Här spelar också temperatur och körsätt in. I takt med att elbilarna ökar räckvidden – det kommer elbilar med 70 mils räckvidd – minskar problemet med räckviddsångest, alltså att man oroar sig för vad nästa laddställe är.

    Tesla har byggt ut ett eget laddnätverk av ”superchargers” som bara märkets egna modeller kan använda. De olika laddaktörerna är något av en djungel idag. Bild: Emily Felts
    Tesla har byggt ut ett eget laddnätverk av ”superchargers” som bara märkets egna modeller kan använda. De olika laddaktörerna är något av en djungel idag. Bild: Emily Felts

    Här är en fortsatt utbyggnad av laddnätet helt avgörande – det saknas fortfarande på många håll och det kommer att behövas betydligt mer när elbilarna ökar i samhället. Och till skillnad mot bensin- och dieselmackar kan också till exempel Teslas system av snabbladdare bara användas av egna märket.

    GP:s reporter Valdemar Lönnroth provkör Volvos elbil XC40 Recharge Bild: Sanna Tedeborg
    GP:s reporter Valdemar Lönnroth provkör Volvos elbil XC40 Recharge Bild: Sanna Tedeborg

    Hur viktig är mjukvaran?

    Mjukvaran är helt avgörande i nya bilar, datorkraften har ökat många gånger om i och med modern elektronik och ökar exponentiellt när självkörande teknik blir en självklar del i bilarna. Tesla var först med att införa uppdatering av bilens mjukvara från nätet, precis som när man uppdaterar en mobil med ett nytt operativsystem. Att programmera elmotorernas egenskaper och de alltmer datorkrävande infotainmentsystemen görs snabbast via nätet – i stället för att behöva lämna in fordonen till en verkstad. Det ställer dock krav på hög säkerhet.

    LÄS MER: Samma mjukvara i nya Volvon som gett Polestar problem

    LÄS MER: Efter Polestars problem – det här gäller

    Och att det kan bli mjukvaruproblem eller buggar visar klagomål som förekommit med nya Polestar 2 och till exempel Volkswagens nya ID3 samt andra nya elbilar. Med ökad datorkraft finns det helt enkelt mer det kan bli fel på, men fördelen med uppdateringar via nätet är också att de fixar problemen i bilen. Problem i nya bilar och återkallelser, ska man påpeka, är verkligen inget nytt fenomen i bilvärlden, utan något generationer av bensin- och dieselbilsägare fått leva med.

    Hur säkra är de?

    Det har förekommit uppmärksammade fall med brinnande elbilar, men när ny teknik introduceras blir det ofta mycket fokus på säkerhetsrisker och såväl bilar som drivs med metanol (sprit) och gas har fått liknande negativ uppmärksamhet. Man kan också konstatera att såväl bensin som diesel är mycket brandfarliga ämnen. När Reuters gick igenom frågan med europeiska försäkringsbolag blev slutsatsen att olycksfrekvensen är densamma för elbilar som med bilar med förbränningsmotorer – utom för de dyrare bilarna, och det berodde på att den starka accelerationen i dessa elbilar gjorde att förare körde mer osäkert.

    I Brandskyddsföreningens tidning Brandsäkert i fjol så konstaterade experter att en brand i elbilar inte var vanligare än i bensin- och dieselbilar, däremot finns det utmaningar om bränder väl uppstår vid så kallad ”termisk rusning” i batterierna. Om brand sker är gaserna från batteripacken klart giftiga och det kräver ny kunskap om släckning av dessa system som räddningstjänster nu får utbilda sig för. Man får dock tillägga att röken från en brinnande bensin- eller dieselbil med de plastmaterial som finns interiört i alla bilar är allt annat än ofarligt. Transportstyrelsen pekar dock på en större svårighet vid släckning vid de ovanliga olyckorna med elbilar, eftersom batteripacken är inkapslade.

    LÄS MER: Alla bilmärken satsar på att Gyllenhammar har fel

    Missa inte det senaste från GP Ekonomi!

    Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.