Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Det är mycket att hålla i huvudet när du ska köpa din första bostad. Bild: Robin Aron

Guide: Köpa hus eller lägenhet för första gången – tänk på det här

Dags att köpa hus eller lägenhet för första gången? Hur ska du tänka kring din egen ekonomi – och vilka misstag ska du undvika? Här är expertens guide att följa för att lyckas med livets kanske största inköp.

Att köpa sin första bostad kan vara både spännande och läskigt. För många är det den dittills dyraste affären i livet – och processen kan vara både lång, snårig och full av svåra ord. Därför kan det vara bra att förbereda sig noga innan man kastar sig in.

Här är GP:s guide, i fem steg, för hur du lyckas med det första bostadsköpet.

Steg 1: Spara ihop till kontantinsats för att köpa hus eller lägenhet

Det allra första du behöver göra om du vill köpa din första egna bostad är att spara pengar. Du kan låna upp till 85 procent av en bostads värde. Det betyder att du själv behöver spara ihop till resterande 15 procent. För en lägenhet som säljs för 2 miljoner behöver köparen exempelvis betala 300 000 kronor ur egen ficka.

– Kontantinsatsen är en hög tröskel för många. Det handlar om väldigt mycket pengar, och har man inte föräldrar som har sparat åt en, eller har kunnat spara väldigt mycket själv, så är det tufft. Det man kan göra är att kolla upp ungefär hur mycket den typen av bostad man vill köpa kostar i det området där man vill bo, och räkna ut vad 15 procent av värdet blir. Sedan kan man bryta ner det i ett sparmål så att man har en målbild för framtiden. Då blir det konkret och kanske lättare att tänka att nu vill jag verkligen satsa på att spara ihop till det här, säger Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar.

LÄS MER: Så har bostadspriserna utvecklats i Göteborg – stadsdel för stadsdel

Steg 2: Se över din ekonomi och ansök om lånelöfte

När man har sparat ihop till kontantinsatsen kan det vara en bra idé att kartlägga sin ekonomi. Man kan göra en budget över sina inkomster och utgifter för att få ett hum om vad man faktiskt har råd med. Sedan är det dags att ansöka om lånelöfte hos banken.

– På så sätt får man veta hur mycket banken är villig att låna ut. Men det behöver inte vara så mycket som man faktiskt ska låna. Vad som är viktigt att tänka på är hur det påverkar ens ekonomi. Hur mycket får jag över att leva för och vad händer om till exempel räntorna skulle stiga? Det kan vara jättekul att bo fint och i ett fint område men man ska också ha råd att leva utöver det, säger Emma Persson.

LÄS MER: Nya lånen som ska ge unga råd att köpa bostad

Liten ordlista inför bostadsköpet

Amortering och amorteringskrav: Amortering är det belopp som du betalar av på ditt lån. Räntan baseras på storleken på ditt lån, så ju mer du amorterar, desto mindre blir dina räntekostnader. Amorteringskravet handlar om hur mycket av lånet du måste betala varje år. Om du har lånat mellan 50 och 70 procent måste du amortera en procent om året. Har du lånat över 70 procent är amorteringskravet två procent. För tillfället, som en följd av coronapandemin, erbjuder de flesta banker undantag från amorteringskravet, vilket innebär att kunder tillfälligt kan pausa sina amorteringar.

Avgift: Månadsavgiften till bostadsrättsföreningen är som en slags hyra. Den ska gå till kostnader för fastighetsskötsel, underhåll av gemensamma utrymme, avfallshämtning och liknande.

Kontantinsats: De pengar som du själv betalar för lägenheten, det vill säga utöver lånet. Du behöver ha en kontantinsats på minst 15 procent av bostadens värde.

Lagfart: Lagfart är ett bevis på att du äger en fastighet. När du har köpt en tomt eller en villa ansöker du därför om lagfart hos Lantmäteriet, för att registrera dig som ny ägare.

Lånelöfte: Du ansöker om lånelöfte hos banken redan innan du börjar buda på lägenheter. Det ska ge en fingervisning om hur det kommer gå när du har vunnit en budgivning och gör en låneansökan för den faktiska bostaden. I regel behöver du ha god ekonomi, fast anställning och inte ha några betalningsanmärkningar för att få ett lånelöfte.

Pantbrev: Ett pantbrev är ett värdebevis som används när du tar ett bolån för att köpa hus. Genom att lämna ett pantbrev till banken pantsätter du huset som säkerhet för lånet. Det är för att du inte ska kunna sälja huset utan att samtidigt lösa in lånet hos banken.

Ränta: Det som du betalar till banken för att få låna pengar. Olika banker erbjuder olika låg ränta, så det kan vara en bra idé att kontakta andra än din egna bank för att jämföra. Det går ofta att pruta ner räntan, vilket minskar din månadskostnad.

Undersökningsplikt: Som köpare är du skyldig att undersöka bostaden som du planerar att köpa. Om du upptäcker fel eller skador i efterhand, som du borde ha upptäckt, kan du inte få någon ersättning av säljaren.

Källor: Hemnet, Privatmäklaren, Bjurfors, Lantmäteriet

Steg 3: Börja gå på visningar

När du har ordnat med både kontantinsats och lånelöfte är det dags att börja leta bostad på riktigt. Då gäller det att ha flera saker i åtanke samtidigt: bostadens pris, månadsavgiften om du tittar på bostadsrätter, och bolåneräntan. Allt det avgör hur mycket du kommer att behöva betala varje månad för bostaden.

Det är lätt att drömma sig bort när man scrollar på Hemnet eller börjar gå på visningar, men Emma Persson menar att det är viktigt att hålla huvudet kallt.

– Man ska försöka behålla sitt rationellt ekonomiska sinnade jag. Det är lätt att förälska sig i en balkong i söderläge eller en fin utsikt. Men då ska man komma ihåg den där budgeten och planen som man gjorde från början, och hålla sig till den, säger hon.

Det är också bra att läsa på om området och bostadsrättsföreningen innan man bestämmer sig för att gå vidare i processen.

– Idag finns mycket information att tillgå om slutpriser i området och hur budgivningar har sett ut, prisutveckling per kvadratmeter och så vidare. Det kan vara bra att göra en sådan avscanning innan man själv börjar buda, säger Emma Persson.

Hon fortsätter:

– Man ska också komma ihåg, om man köper en bostadsrätt, att man blir medlem i en bostadsrättsförening och att man bör kontrollera föreningens ekonomi innan man lägger ett bud. Det är inte alltid det lättaste som nybörjare. Man kanske inte är van vid att läsa årsredovisningar, men ett tips är att ta hjälp av någon som kan lite mer. Man kan också fråga mäklaren, och åtminstone läsa de delar som handlar om kommande renoveringar eller sådant som kan bli en utgift för föreningen. Det kan nämligen påverka månadsavgiften och din egen ekonomi i längden.

LÄS MER: Expertens supertips: Så ska du tänka inför bostadsvisningen i höst

Porträttbild av Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar.
Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, menar att det gäller att hålla huvudet kallt – både på visningen och under budgivningen. Bild: Adrian Leopoldson

Steg 4: När du hittat ett hus eller lägenhet att köpa – ge dig in i budgivningen

När du har hittat den där lägenheten som känns rätt kommer nästa utmaning – budgivningen. Förhoppningsvis har du redan läst på om hur budgivningar för andra objekt i området har gått, och vet ungefär vad du har att vänta dig.

– Även här gäller det att inte dras med och se det som en tävling som man måste vinna. Du måste helt enkelt ha modet att dra dig ur om det blir för dyrt, säger Emma Persson.

En lämplig strategi, enligt henne, är att sätta en övre gräns redan innan man börjar buda, och sedan hålla hårt på den.

– Om man redan på förhand har bestämt att vad som än händer, och hur mycket jag än tycker om lägenheten, så ska jag inte gå över den här gränsen, så blir det nog lite lättare. Man kan lätt bli fartblind och till slut tycka att 50 000 hit och dit inte spelar någon roll – men då får man hålla fast vid den där nivån ändå.

LÄS MER: Så ska du inreda inför bostadsförsäljningen

LÄS MER: Hyra ut lägenhet i andra hand – här är de vanligaste missarna

Steg 5: Flytta in i nya huset eller lägenheten – och börja spara igen

När du har vunnit en budgivning kontaktar du din bank igen för att omvandla lånelöftet till en låneansökan. Sedan kommer den kanske roligaste biten: du får tillträde till lägenheten och kan äntligen flytta in.

Kanske har du spenderat det mesta av dina sparpengar på själva bostaden. Då är det extra viktigt att börja spara igen så fort som möjligt, enligt Emma Persson.

– När man har kommit i ordning och känner att man börjar få koll på sin ekonomi igen tycker jag att man ska spara ihop till en liten buffert. I lägenhet kommer man inte stöta på stora utgifter för till exempel takomläggning eller dränering, men det kan ändå hända saker. Då är det skönt att ha en buffert ifall kylskåpet krånglar, eller för andra problem som kan uppstå.

Hur stor buffert borde man ha?

– Jag kan tycka att en rimlig buffert är två månadslöner före skatt, om man köper lägenhet. Då är du också förberedd på eventuella förändringar i din inkomst, eller om räntan plötsligt skulle stiga. Men du kan också behöva en större buffert om du till exempel jobbar i en lite osäkrare bransch eller äger en bil som det också kan uppstå oväntade kostnader för, säger Emma Persson.

Missa inte det senaste från GP Ekonomi!

Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.