EU-kommissionären Pierre Moscovici vill se mer grekiska reformer för att det ska gå att fatta beslut om finansiellt stöd. Arkivbild
EU-kommissionären Pierre Moscovici vill se mer grekiska reformer för att det ska gå att fatta beslut om finansiellt stöd. Arkivbild

Grekland får vänta på stödmiljarder

Grekland har inte uppfyllt de reformkrav som gäller för att Eurozonens finansministrar skulle besluta om en planerad utbetalning av drygt åtta miljarder i finansiellt stöd. Siktet är nu inställt på nästa möte i stället, enligt EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici.

ANNONS
|

Ett beslut om en utbetalning var planerad till på måndagen. Men ärendet bordläggs till nästa möte i den så kallade Eurogruppen, där finansministrarna träffas.

Enligt Moscovici rör det sig om att 3 av totalt 16 reformkrav som utlovats av Greklands regering inte ska ha uppfyllts i tid för utbetalningen på 750 miljoner euro (motsvarande drygt åtta miljarder kronor) i stöd.

Sedan tidigare är det bland annat känt att långivarna saknar genomgripande reformer av Greklands banksektor, som tyngs av stora mängder problemlån.

Moscovici säger att han är övertygad om att Greklands regering med god vilja och ansträngningar ska kunna slutföra återstående reformer, så att stödet kan betalas ut.

ANNONS

- Senast på vårt nästa möte i Eurogruppen i april, säger han.

Grekland slutförde sitt tredje stödprogram sedan 2010 i augusti i fjol, men har fortfarande löpande finansiellt stöd från eurozonens stödfond ESM, däribland halvårsvisa utbetalningar av 750 miljoner euro villkorat av att reformer genomförs.

TT-Reuters

Fakta: Statsskulden har vuxit under krisåren

Grekland, som slogs ut från kapitalmarknaden 2010, tog under krisåren 2010–2018 emot nödlån på totalt 288,6 miljarder euro ur tre stödprogram.

De stödpengar som euroländerna nu håller inne på kommer från en pott på totalt 4,8 miljarder euro som euroländerna tjänat på stödköp av grekiska obligationer under landets djupa finanskris.

I samband med att det tredje stödprogrammet avslutades i augusti i fjol gjorde Grekland och långivarna upp om skuldlättnader och fortsatt finansiellt stöd för det krisdrabbade landet, som fortfarande har EU:s högsta arbetslöshet på cirka 18 procent och under recessionen som slog till under krisen tappade omkring en fjärdedel av sin BNP.

Greklands statsskuld, tillsammans med skenande budgetunderskott en avgörande orsak till att krisen uppstod, har vuxit från 130 till omkring 180 procent av BNP under krisåren. Men merparten av lånen kommer nu från euroländerna i stället för från privata långivare.

ANNONS