Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

GP:s avslöjande om nya pensionsförslaget

Pension från 61? Glöm det. När pensionsåldersutredningen lämnar sitt förslag väntas de flesta åldersgränser justeras uppåt. – Det blir en stegvis anpassning, säger utredaren Ingemar Eriksson.

Om en och en halv månad ska Ingemar Eriksson lämna sitt slutbetänkande. GP erfar att han kommer han att föreslå ett paket av åtgärder som ska stimulera ungdomar att börja jobba tidigare och med höjda åldersgränser för de äldre.

– Exakt vad vi kommer att föreslå kan jag inte säga i dag. Men vi kommer att överväga vad man ska göra med alla de olika åldersgränserna, 61-årsgränsen, 65-årsgränsen för garantipension och 67-årsgränsen i anställningsskyddet.

Flera OECD-länder har redan höjt pensionsåldern eller beslutat att det ska ske i stora eller små steg, som Tyskland och Spanien, där man under en 15-årsperiod successivt ska höja 65-årsgränsen till 67.

Bakgrunden är den stigande medellivslängden, som ökar med drygt ett år per decennium, och att de äldre blir fler i förhållande till de förvärvsarbetande. Det var insikten om detta som Fredrik Reinfeldt försökte ge när han för ett år sedan släppte en bomb och talade om ett arbetsliv upp till 75 års ålder för att vi ska få den ekonomiska standard vi förväntat oss.

De åldersgränser som nu ligger i stöpsleven är:

* 55 år – privat pensionssparande och viss tjänstepension kan börja tas ut.

* 61 år – allmän, statlig ålderspension kan börja tas ut.

* 65 år – gränsen mellan arbetsliv och pensionsliv i flera system, som kollektivavtalade tjänstepensioner, A-kassa, sjukpenning, sjukersättning, arbetsskadelivränta och i skattesystemet. Lägsta ålder för garantipension, hel eller som utfyllnad för den som saknar inkomstpension, och för bostadstillägg för pensionärer.

* 67 år – här upphör rätten att fortsätta arbeta enligt lagen om anställningsskydd, som inte kan avtalas bort.

Om åldersgränserna i tjänstepensionen, som inte staten förfogar över, har utredaren Ingemar Eriksson och hans medarbetare redan konsulterat arbetsmarknadens parter.

– Frågan är om man kan fortsätta fördjupa de samtalen och komma längre så att vi kan få ett längre arbetsliv, säger han.

Hur kontroversiellt är det att vi måste jobba längre?

– Det varierar väldigt mycket. De flesta verkar förstå att om vi lever längre måste vi jobba längre. Sedan är det naturligtvis också många som längtar efter att gå i pension. Vi har också blivit vana vid att den tiden ökar.

Och de som inte orkar eller blir arbetslösa som 55 plus?

– Vi menar att vi måste behålla ett fungerande system för att ge ersättning till dem som permanent har nedsatt arbetsförmåga.

Har inte kraven och tempot ökat?

– Vi har gjort en grundlig genomgång av olika arbetsmiljöindikatorer och vår allmänna bild är att förhållandena är ganska oförändrade eller till och med förbättrade. Det är fortfarande en försvarlig andel som har fysiskt slitage eller psykosocial stress på jobbet, men trenden är ganska fördelaktig.

Höjda åldersgränser blir en genomgripande förändring?

– Jag vill inte hålla med om det. Det här är något som sker i de flesta länder och en naturlig förändring av en förändrad demografi. Jag har svårt att se att de kommer att bli så dramatiska. Det blir en successiv, stegvis anpassning.

FOTNOT: 1976 sänktes pensionsåldern i det gamla ATP-systemet från 67 till 65 år. Genomsnittlig utträdesålder 2011 var 63,2 år.

Bild: Bild: JosefinMIrsch

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.