Migrationsöverdomstolen slog för några dagar sedan fast att gymnasielagen kan tillämpas och det betyder att Migrationsverket nu ska pröva de över 8000 ansökningar som legat vilande under sommaren.
Kraven på de berörda ungdomarna är att de måste fullfölja en gymnasieutbildning och därefter har de sex månader på sig att hitta ett jobb. Därefter kan de ansöka om permanent uppehållstillstånd, men bara om jobbet löper under minst två år, vilket i praktiken betyder en fast anställning. Det får inte vara jobb som subventioneras av till exempel arbetsförmedlingen och de måste kunna leva på lönen.
Kan klara det
- Om vi utgår från att de går igenom hela gymnasiet i Sverige så är det nog rimligt att de flesta kan klara det, men det är förstås svårt att sia om. Jag vill också slänga in brasklappen att det kan stiftas nya lagar inom tre år och ibland undrar man om det inte var syftet från början, säger Ruist, som tidigare i år presenterade den uppmärksammade rapporten "Integration av flyktingar i Sverige".
Han tror inte att det är en nackdel att det handlar om ensamkommande.
- De tecken vi har sett hittills är att detta är en grupp som är extra taggad för att integreras. Kanske för att det inte en familj med och den kulturella anknytningen det innebär.
Håller med
Olof Åslund, generaldirektör för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk värdering (IFAU), håller med.
- Tittar man på gruppen afghanska pojkar i åldern 23–25 år så ser det relativt bra ut med ganska höga sysselsättningssiffror. Jämför man den gruppen med andra som kommit ensamma så har det faktiskt gått lite bättre, men man måste vara försiktig för det handlar om en jämförelsevis ganska liten grupp, säger han till TT.
Vad forskningen däremot inte har svar på är hur de hårda kraven kommer att påverka gruppen som berörs av gymnasielagen, påpekar han.
- Det kan bli effekter i båda riktningarna. Det kan innebära starka drivkrafter för att slutföra gymnasiet och skaffa ett arbete och det kan också påverka beteendet hos de här ungdomarna. Baksidan kan naturligtvis vara att den hårda pressen kan få negativa effekter.
TT
Fakta: Efter gymnasiestudierna
Detta gäller för dem som berörs av gymnasielagen: En person som fullföljt sin gymnasieutbildning har sex månader på sig att hitta ett jobb. Om personen gör det kan denna ansöka om permanent uppehållstillstånd. För att få permanent uppehållstillstånd vid försörjning ställs en rad krav:
Arbetsgivaren måste anmäla anställningen till Skatteverket senast en månad efter att den påbörjades.
Att personen kan försörja sig genom anställningen eller näringsverksamhet. Inkomsten måste vara tillräcklig för att personen ska klara sig utan försörjningsstöd.
Anställningen måste fortgå i minst två år från det datum Migrationsverket fattar sitt beslut.
Anställningen får inte vara subventionerad av till exempel Arbetsförmedlingen.
Inkomsten, försäkringsskydd och övriga anställningsvillkor måste uppfylla villkoren i svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket/branschen.
Källa: Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar
Fakta: 9650 har ansökt
Sedan den 1 juli 2018 har totalt 9650 ansökningar kommit in till Migrationsverket.
8453 ärenden är öppna, det vill säga ärenden som för närvarande handläggs.
1159 ärenden är avgjorda, den överväldigande majoriteten är avslag.
Statistiken togs fram den 25 september 2018.
Migrationsverket är den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill besöka, bo eller söka skydd i Sverige eller som vill bli svenska medborgare.
Källa: Migrationsverket