Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Gentester ska minska trycket på sjukvården

Fler genetiska tester gör att friska människor kan upptäcka risk för allvarliga sjukdomar och därmed få förebyggande vård i tid. Gendoktorn erbjuder det som offentlig vård inte har råd med, samtidigt som man avlastar och sparar pengar.

Gendoktorn startades i början av 2018 av Mikael Kubista och Lars Salmi. De har känt varandra sedan de doktorerade på Chalmers på 1980-talet. Därefter har Mikael Kubista hunnit med att bli professor i molekylär bioteknik och att starta analysföretaget Tataa biocenter som jobbar mot andra företag samt avknoppningen Life Genomics. Under tiden har Lars Salmi utbildat sig till läkare och jobbar nu vid sidan av Gendoktorns verksamhet på en vårdcentral.

Att Gendoktorn föddes just nu har flera orsaker. En är att tekniken för gentester har utvecklats mycket och blivit både bättre och billigare de senaste åren. En annan är att även Lars Salmi ville få utlopp för sitt entreprenöriella intresse. Men framförallt handlar det om att fylla ett behov.

– Det händer rätt ofta att jag sitter på vårdcentralen med en patient som jag gärna skulle vilja ta prover på. Jag vet att proverna finns, men också att jag inte kan använda dem eftersom de normalt sett inte är tillgängliga som standardprover inom Västra Götalandsregionen. Det känns väldigt frustrerande, berättar Lars Salmi.

TESTERNA SOM GENDOKTORN utför görs dock på människor innan de får problem och söker sig till en vårdcentral.

– Vi är ingen konkurrent till sjukvården eftersom vi jobbar mot människor som är friska eller i alla fall tror att de är friska. Vår uppgift är att identifiera riskfaktorer för olika sjukdomar. I de fall vi upptäcker höga risker kan kunden få förebyggande vård tidigt. Detsamma gäller om ett test visar att en till synes frisk´person är sjuk. Då kan jag remittera personen till rätt ställe och sjukvården sparar pengar och resurser genom att slippa kedjan från vårdcentral till utredningar och specialistbehandling, säger Lars Salmi.

En typ av tester som Gendoktorn utför är farmakogenetiska tester som visar den enskilda individens förmåga att hantera vissa vanligt förekommande läkemedel. Resultaten hjälper personer som behöver medicin att få rätt sort och rätt dos redan från början.

– Individer reagerar olika på läkemedel. Med ett sådant här test slipper läkare och patient att laborera sig fram till rätt doser. Testet mäter leverenzymförmågan för att hantera ungefär 120 olika läkemedel. Och testet är giltigt livet ut och behöver aldrig göras om. Kunskapen om det finns i den offentliga vården, men pengarna saknas, säger Mikael Kubista som också är Gendoktorns vd.

ETT ANNAT GENTEST som börjar bli känt i Sverige är Stockholm 3-testet som utvecklats på Karolinska institutet och som mäter risken för prostatacancer. I Västra Götaland erbjuds det nu via Gendoktorn,

– PSA som används i sjukvården i dag är inget bra prov. Dels har de flesta män med ett förhöjt PSA-värde ingen prostatacancer, vilket skapar onödig oro. Och dels har en hel del män en relativt godartad tumör som de aldrig kommer att bli sjuka av, men beskedet kan påverka deras livskvalitet. Det leder också till att en del opereras i onödan och kanske får biverkningar i form av impotens och inkontinens, säger Lars Salmi.

Vid ett Stockholm 3-test analyseras fem proteiner och över 100 gener. Det ger därför en bättre uppskattning av risken att drabbas av allvarlig prostatacancer.

– Det gör också att färre behöver genomgå onödiga vävnadsprov.

Och att vi kan hitta allvarlig cancer hos män med lågt PSA-värde, säger Lars Salmi.

I höst lanserar Gendoktorn ett mikrobiomtest som visar bakterier och bakteriemönster i tarmfloran samt ett test av anlag för Alzheimer. I det senare mäter man i nuläget förekomsten av riskgenen ApoE4, men en mer utvecklad version är på gång.

– Alzheimertestet har funnits ganska länge, men man har inte riktigt vetat vad man ska göra med resultaten. Men nu börjar det hända saker inom forskningen. Bland annat har man upptäckt motionens stora betydelse för att minska risken att utveckla Alzheimer och intressanta kopplingar mellan mikrobiomet och neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer. Det börjar också göras framsteg inom utvecklingen av läkemedel för att bromsa och på sikt kanske även bota Alzheimer, säger Mikael Kubista.

I SVERIGE ÄR det fortfarande ovanligt med vård som är helt privatfinansierad. Och inte helt okontroversiellt, vilket gör det svårare än i många andra länder att etablera företag som Gendoktorn. En vanlig invändning är att alla ska ha tillgång till samma vård. Mikael Kubista förstår resonemanget, men håller inte riktigt med. Dels för att vi faktiskt inte har samma sjukvård i hela landet. Dels för att det måste vara möjligt för den som vill ta reda om hen löper risk för en allvarlig sjukdom att göra det.

– Ett test hos oss kostar oftast ungefär 3 000–4 000 kronor inklusive läkarkonsultation. Ska inte den som vill köpa ett sådant få göra det? Alla människor har inte massor av pengar, men det handlar också om att prioritera vad man tycker är viktig i livet, säger Mikael Kubista.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.