Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Årets börsvinnare ser ut att bli Viking Supply Ships. Men det har varit ett turbulent år för rederiet. Frågan är hur relevant bolaget är i framtiden, skriver GP:s ekonomireporter Anthon Näsström i en analys.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Göteborgsrederiets överlevnad står på spel

Lite i skymundan är årets börsvinnare ett Göteborgsrederi. Men den framgångsrika resan kan lura potentiella investerare då bolaget brottas med ett gäng utmaningar framöver. Frågan är hur länge Viking Supply Ships finns kvar.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Å ena sidan: Årets bästa aktie på alla svenska börslistor med en rusning som saknar motstycke. Vid dags dato har aktien sedan årsskiftet stigit drygt 600 procent.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Å den andra: Handelsstopp, försenad delårsrapport, böter från Nasdaq och en i närmast utebliven kommunikation i samband med sensommarens turbulens kring Q3.

LÄS MER: Viking Supply Ships aktie tokrusade igen

Vi får ta det från början. Viking Supply Ships accelererande resa startade 1989 när det bohuslänska rederiet Nordsjöfrakt slogs samman med Bylockgruppen och bildade B&N. Samtidigt köpte norske investeraren Christen Sveeas ett tankrederi som fick namnet Viking Supply AS.

De respektive företagen började sedan köpa på sig andra bolag och 1991 noterades B&N. 14 år senare byttes namnet till Transatlantic, där Christen Sveeas via sitt investmentbolag Kistefos blev huvudägare. De två bolagen blev ett och sätet hamnade i Göteborg. Viking Supply Ships skulle bidra med offshoreverksamhet, medan Transatlantics inriktning blev frakt och logistik.

Det gemensamma bolagsnamnet ändrades till Viking Supply Ships AB, och verksamheten i Transatlantic fasades med tiden ut. Aktiebolaget finns dock kvar än i dag som ett dotterbolag till Viking Supply Ships, med tre mindre bulkfartyg.

Statliga Sjöfartsverket har haft stor nytta av Viking Supply Ships, som numera har huvudkontor i Stenungsund. Göteborgsbolaget har sedan millennieskiftet ansvarat för driften för fem svenska isbrytare som Sjöfartsverket använder. Ett kontrakt som i nuläget sträcker sig till 2022. Lägg därtill de tre fartygen med isbrytarkapacitet som Sjöfartsverket fått använda vid behov.

Sjöfartsverket förbisett

Så långt allt gott. Den affär som väckt mest uppmärksamhet den senaste tiden rör just de tre "behovsfartygen" Viking II, Vidar Viking och Balder Viking. I augusti meddelade Viking Supply Ships att trion skulle säljas – till den kanadensiska staten. Sjöfartsverket förbisågs, och nu finns inte längre möjligheten att hyra in ersättningsisbrytare vid behov.

– Vi förbereder oss här för att jobba ännu närmare Finland och även Estland. Sedan får vi avvakta regeringsbeslut om en ny generations isbrytare, det är svårt att säga något om det nu, det kanske inte är det som står högst upp på agendan när en ny regering tillsätts. Men detta betyder att vi nog inte kommer att ha en ny första isbrytare 2022, som vi har sagt att vi behöver, kommenterade Sjöfartsverkets generaldirektör Katarina Norén situationen i Sjöfartstidningen.

Möjligheten att nyttja extra isbrytare försvann alltså för Sjöfartsverket. Reavinsten på affären landade på närmast hisnande 2,5 miljarder kronor. Aktiemarknaden reagerade, och det rejält. Över en natt hade kursen rusat upp till 200 kronor och stigit 550 procent.

Förvånande reavinst

Vad var det med de sålda fartygen som fick sådan effekt? Viking II, Vidar Viking och Balder Viking är tre offshorefartyg, byggda för att kunna flytta oljeriggar till havs, och samtidigt kunna användas som isbrytare. Efter 18 år i drift landade andrahandsvärdet på fartygen på mer än dubbelt så mycket, något som minst sagt förvånade både marknaden och branschspecialister.

LÄS MER: Fortsatt dystert för förlusttyngt Göteborgsrederi

Kombinationen oljeservicefartyg och isbrytare är troligen förklaringen till den smått unika affären. Sjöfartsverket stod för en del av notan när offshorefartygen en gång i tiden fick en isbrytarfunktion. Vinstaffären, emellertid, tillföll 2018 aktieägarna. Skattebetalarna blev utan. Även om Viking Supply Ships gav Sjöfartsverket ett fartyg i gengäld i samband med affären vid millennieskiftet.

Hyresavtalet mellan parterna löpte ut 2015, vilket möjliggjorde den kanadensiska affären tre år senare, och Sjöfartsverket avstod från att förlänga det och nobbade dessutom optionen att köpa loss dem. Istället hamnade fartygen på andra sidan Atlanten.

Täcka förluster

Pengarna för affären kommer troligen användas för att täcka förluster i ett läckande bolag. Omsättning, antal anställda och resultatet sjunker för varje år och med en försenad Q3-rapport, som innebar böter från Nasdaq, utan någon kommunikation kring varför ställer än fler frågetecken kring bolagets status. Dessutom handelstoppades aktien, vilket gav bolaget en än mer turbulent aura.

Oljemarknadens välmående är helt avgörande för Viking Supply Ships relevans. Efterfrågan på råolja har återvänt och antalet nya borrningskontrakt offshore kommer att dubblas i år, skriver SEB i en analys. Men trots återgången är utbudet av Viking Supply Ships typ av kvarvarande fartyg större än efterfrågan, på en konkurrensutsatt marknad. Överutbudet har slagit hårt mot bolaget, och i de senaste delårsrapporterna har bolaget meddelat att fortsatta förluster är att vänta.

LÄS MER: Börsen straffar Viking Supply Ships

Oljan är dock inte oändlig. Inte heller isbrytarbehovet. Frågan är när storägaren Christen Sveeas ser slutet för investeringen. Något, bara de själva vet vad, måste hända för att bolaget ska fortsätta vara relevant.