Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Erik Gatenholm, vd på Cellink, konstaterar att bolagets utskrivna vävnad nu testats i rymden i ett projekt bolaget gör tillsammans med Uppsalaforskare. Uppskjutningen (bilden) gick bra och forskningsmaterialet landade på fjället i Kiruna som planerat. Bild: Anders Hofgren, SSC

Göteborgsbolaget 3D-printade celler har skickats ut i rymden

Klockan 8.52 på måndagsmorgonen skickade raketen Maser 14 upp en levande organism från rymdbasen i Kiruna. Det rörde sig inte om en astronaut utan stamceller från Göteborgsbolaget Cellink.
– Det är viktigt att se hur kroppen fungerar i rymdmiljö inför framtida rymdfärder, säger Erik Gatenholm, bolagets vd.

Cellink utvecklar 3D-skrivare för mänsklig vävnad och materialet – ”biobläck” – för skrivarna. I ett samarbete med forskare från Uppsala universitet har Cellink skrivit ut nervceller i form av stamceller som nu testats i rymdmiljö för att se hur de påverkas av det tyngdlösa tillståndet. Arbetet leds av forskargrupp som leds av Uppsalaprofessorn Elena Kozlova. Stamcellerna skrevs ut vid Cellinks labb vid Medicinareberget i Göteborg och transporterades till Kiruna via Uppsala för vidare färd ut i rymden.

– Det här är viktig forskning för framtiden eftersom rymdfärder kommer att bli ett allt mer vitalt område. För att veta hur astronauters och människors kroppsfunktioner agerar i olika rymdmiljöer behöver man studera det, konstaterar Erik Gatenholm.

Snabbare delning

– Det handlar om att förstå hur människan mår under lång period ute i rymden.

Det experimentet kring mikro- och makrogravitation närmare bestämt sökte visa var om hypotesen att cellerna delar sig, utvecklas och mognar snabbare ute i rymden stämmer. Det handlar om att studera effekterna ned på gennivå.

Från det svenska rymdbolagets sida – Swedish Space Corporation (SSC) – som ansvarade för uppskjutningen, rapporterar man att uppskjutningen var framgångsrik.

Snabb rymdfärd

Raketen skickade upp en last som bestod av stamceller och andra material för forskningsprojekt nästan 25 mil upp från Jorden där lasten sedan återinträdde i atmosfären och landade drygt två timmar efter uppskjutningen.

– Nyttolasten landade på fjällen och jag har fått rapport om att det gått bra och att forskarna är nöjda. Det är en relativt kort tid lasten befann sig i rymden – och det är också viktigt att forskarna får åtkomst till materialet ganska snabbt efter experimentet för att kunna studera effekterna, säger Linda Lyckman, ansvarig för affärsutveckling och innovation på rymdbolaget SSC.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.