Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

”Göteborg måste förbättra luften”

I dag har Lena Ek varit miljöminister i ett år. Hon skulle ge Centern en tydlig och tuff grön profil, men har hittills mest kämpat i motvind.

Miljörörelsen har varit kritisk och i senaste budgeten får miljön sänkta anslag.

Det var med visst buller och bång som Lena Ek intog miljödepartementet för ett år sedan. Nya partiledaren Annie Lööf ville att hon skulle ta över miljöministerjobbet efter Andreas Carlgren och höja Centerns profil.

Partivännerna hade enorma förväntningar på Lena Ek, med rykte om sig att vara en tuff och framgångsrik EU-parlamentariker, som förhandlat en rad svåra miljöfrågor.

Under året har hon också inkasserat en del segrar i regeringsarbetet, som skärpta krav för dieselhalten i drivmedel på sjön. Men utåt syns hon snarast mindre än företrädaren, enligt sökmotorn Mediearkivet förekom Andreas Carlgren betydligt fler gånger i medierna året innan.

Kanske blir det ändring nu. Bråket kring kalkbrytning på Gotland har gjort miljöfrågorna heta igen och Lena Ek försöker för sin del öka intresset för luftkvaliteten. Vi träffas när hon är i Göteborg för att pressa kommunen att göra mer mot luftföroreningar.

När du utsågs lovade du att bli tydligare än din företrädare Andreas Carlgren och märkas mer. Hur har det gått, tycker du?

– Ska jag svara på det? (Skratt.) Jaa ...  jag pratar ju emellanåt med min företrädare och ibland kommer det något uppskattande sms, det är ju väldigt roligt. Jag har fortsatt mycket som Andreas påbörjat, men sedan har jag satt min prägel på en del frågor. Vi har fått en branschöverenskommelse om lågenergilampor. Vi försöker få företag att fasa ut onödigt användande av biocider, som sådana där silverdoppade strumpor, rent konsumentbedrägeri. Jag har också jobbat nära experter i Klimatfärdplan 2020, för att diskutera hur vi ska nå de tuffa svenska miljömålen.

Okey, och hur ska vi nå de där tuffa svenska miljömålen?

– Vi måste titta igenom sektor för sektor, vad är gjort, klarar man att dra ned med 40 procent till 2020? Naturvårdsverket kommer med en rapport i december, sedan ska vi se vilken strategi vi ska välja. Ibland är det lagstiftning, ibland standards, ibland internationella överenskommelser, ibland konsumentmakt.

Men en stor del handlar väl ändå om politiska beslut. Hur stort är miljöintresset hos de ­andra ministrarna?

– Det är ju lite olika från person, men det som finns i regeringsförklaringen har alla kommit överens om och då har alla ett ansvar för det, precis som alla har ett ansvar för arbetslinjen.

När jag intervjuade Maud Olofsson efter att hon avgått var hon besviken för hon tyckte att de andra partierna tappade miljöintresset när Sveriges ordförandeskap i EU var över. Är det en bild du känner igen?

– Alltså olika partier har ju olika stort miljöintresse, men jag tycker att Moderaterna är väldigt noga med att politiken ska grundas på det vi kommit överens om, och då ligger ju regeringsförklaringen där. Vi är fyra partier som samarbetar, man måste ha respekt för alla och då är ju de gemensamma överenskommelserna viktiga.

Du vill höja koldioxidskatten?

– Ja, det är Centerns åsikt att det behövs. Men det finns en överenskommelse i alliansregeringen att inte göra det den här mandatperioden.

Men Centern har också kritiserats av bland annat miljörörelsen för att låta miljöintresset stå tillbaka för andra intressen, som lantbruket, skogsbruket eller jägarna?

– Det är väl bra att den diskussionen finns. Tycker jag. Politisk diskussion som handlar om miljöfrågor är jättebra.

Men ligger det något i den kritiken?

– Näej ... jag tycker inte att det gör det. I det stora hela. Centern är ju ett parti som hela tiden försöker tänka på den gröna tillväxten och vad som är det hållbara alternativet i alla olika lägen och det är vi stolta över. Sen når vi inte alltid alldeles fram för det finns andra partier i Sveriges riksdag som inte tycker likadant, så är det ju.

Men ta skogen, där ni fått kritik för att man börjat tillåta hårdare avverkningsmetoder än tidigare?

– (Suck.) Alltså. Så här. Sverige har i snart 100 år ökat andelen skog mätt i skogskubikmeter och den ökningen fortsätter. Nationalekonomiskt är skogen lika viktig för Sverige som oljan är för Norge, det är vår största netto­exportbransch. Då handlar det om att ha ett hållbart skogsbruk, vi skyddar de områden som ska skyddas, men för produktionsskog ska man ha en hållbar resursanvändning.

I årets budget finns 23 nya miljarder till reformer – men miljön får minskade anslag. Varför?

– Det är ju alltid så i budgetförhandlingar ... Men om man tittar på vårt område är det också en del projekt som gått över i fasta anslag, så jag skulle nog ändå säga att det är ganska stabilt. Men våra yrkanden var högre förstås.

Naturskyddsföreningen är särskilt kritisk till att anslaget för havsmiljön minskar med en tredjedel.

– 2012 var det exceptionellt år, det är en del tillfälliga kostnader vi haft, vi fick en ny myndighet, vi var ordförande i Barentsrådet. Men anslaget 2014 kommer att vara ungefär som 2011.

Av budgeten framgår också att ni tar pengar ur biståndsbudgeten till klimatåtgärder i fattiga länder, det strider väl mot internationella överenskommelser?

– De där är ju en ständig diskussion i internationella förhandlingar. Men den svenska biståndsbudgeten ökar ju ändå. Sedan är det förstås viktigt att vara väldigt transparent kring detta.

När det gäller klimatförändringar i Sverige har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap pekat ut 14 svenska kommuner som drabbas särskilt hårt. En är Göteborg som kan behöva investera minst 10 miljarder de kommande 20-30 åren för att havsnivån stiger. Ska staten hjälpa till med den kostnaden?

– Det tror jag inte är möjligt. Faktiskt. Men Göteborg påverkas ju mycket, också för att det ökade regnandet kommer att ha betydelse för Göta älv. Men det är varje länsstyrelse som har ansvaret för att planera tillsammans med kommunerna. Då gäller det att planera vist.

– Göteborg är också en stad som måste göra mer för att förbättra luftkvaliteten. De åtgärderna är också bra för klimatet. Dessutom skulle det ge minskade sjukvårdskostnader. Enligt Socialstyrelsen är det 3 000 personer som dör för tidigt varje år på grund av luftföroreningar.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.