Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Göteborg fortsätter att sticka ut i den nationella statistiken med sin höga byggtakt. Men i och med en osäker bostadsmarknad byggs något färre bostadsrätter och istället något fler hyresrätter. Bild: Anders Ylander

Göteborg fortsätter att bygga – men allt fler grupper står utan bostad

Göteborg går stick i stäv med resten av landet när det gäller bostadsbyggandet, här pekar siffrorna fortfarande uppåt. Men trots byggtakten är bostadsbristen fortfarande stor och drabbar fler grupper i samhället.

I både Stockholm och Malmö har bostadsbyggandet slagit av rejält på takten de senaste åren, Stockholm såg kraftiga minskningar under 2018 och i Malmö har takten slagits av hittills i år. Men Göteborg sticker ut i statistiken: här var utvecklingen det motsatta under förra året, byggandet ökade. Antal färdigställda bostäder 2018 var den högsta siffran sedan 1992 – 8 000 bostäder.

Länsstyrelsen släpper varje år en bostadsmarknadsanalys baserad på en enkät till länets alla kommuner. Årets rapport, som släpptes i juni, visade tydligt att bostadsbyggandet fortsatt att öka. Enligt Lars-Gunnar Krantz är chanserna goda att det kommer att fortsätta så, baserat på kommunernas uppgifter om påbörjade byggstarter.

– Man ser ingen tydlig avmattningstrend här. Tittar man på det som påbörjats det senaste året så har det stabiliserat sig på en ganska hög nivå i Göteborg, men det gäller de bostäder som ska vara klara inom de två kommande åren.

Under de första tre kvartalen 2019 har det i Göteborg färdigställts fler nya bostäder än under hela 2018, enligt Fastighetskontoret. Så här har de fördelats över staden:
Stadsdelsnämnd helåret 2018 2019 kv 1-3
Angered 205 294
Östra Göteborg 37 270
Örgryte-Härlanda 452 195
Centrum 749 564
Majorna-Linné 63 -
Askim-Frölunda-Högsbo 505 935
Västra Göteborg 22 141
Västra Hisingen 198 158
Lundby 412 340
Norra Hisingen 104 284
Nybyggnad, totalt 2747 3181

Om man kan fortsätta att ligga på den nivån i fem, tio år är däremot mycket svårt att säga, enligt Lars-Gunnar Krantz.

– Vi har sett en väldig osäkerhet på bostadsmarknaden de senaste åren. Men de prognoser som görs pekar på att det i Göteborgs-regionen finns lite större möjligheter att byggandet kan ligga kvar på relativt höga nivåer, säger han.

LÄS MER: Christoffer hade inte råd att bo kvar

Tror på ökning

Fastighetskontoret är optimistiska och bedömer att antalet färdigställda bostäder kan stiga till från cirka 3 200 under 2018, till över 4 000 under både 2019 och 2020. För att möta bostadsbristen uppskattar man att det på sikt behöver skapas upp till 5 000 nya bostäder per år under en längre period.

Förra veckan släppte Statistiska Centralbyrån sina preliminära siffror för den påbörjade nybyggnationen hittills i år, siffror som visar att byggandet i landet generellt minskat med 10 procent jämfört med samma period förra året. Att trenden ser något annorlunda ut i Göteborg bekräftas även av SCB, siffrorna för Stor-Göteborg visar istället på en svag ökning från samma period 2018.

Även om det är fart i byggandet, så fortsätter bostadsbristen att vara hög, 47 av 49 kommuner i länet uppger att de har brist på bostäder. Och problematiken slår även mot grupper som tidigare haft större möjligheter att skaffa bostad.

LÄS MER: Bostadsminister flaggar för statligt ingripande för att pressa byggpriserna

Inte ens nära balans

– Det som är oroande är att siffrorna har legat på den här nivån i tre år i rad nu. I Göteborg upplever man inte att man är i närheten av balans, trots att det byggs rekordmycket här, säger Lars-Gunnar Krantz.

Bostadsbristen har stor effekt på de grupper som av olika skäl har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden – de som inte har råd att köpa en bostadsrätt, inte har egna kontakter eller tillräckligt med kötid för att få en hyresrätt. Med dagens prisnivåer och kreditrestriktioner drabbas inte bara grupper som är ekonomiskt utsatta, utan även hushåll med genomsnittsinkomster.

– Det påverkar människors livskvalitet och barns uppväxtvillkor. Särskilt svårt är det för hushåll som ska etablera sig på bostadsmarknaden för första gången eller på en ny ort. En effekt av bristen på bostäder är också att allt fler, inte minst barnfamiljer, vänder sig till socialtjänsten enbart för att de saknar en egen bostad. Hushåll som med balans på bostadsmarknaden skulle ha klarat sig på egen hand, säger Lars-Gunnar Krantz.

Han får medhåll från branschorganisationen Fastighetsägarna, som även de ser ett problem i att ett ökat antal personer som inte kan efterfråga bostad efter dagens spelregler.

Fler har det tuffare

– Även medelklassen har i dag svårt att komma in på marknaden, på grund av bland annat en orörlig hyresmarknad och nya kreditrestriktioner. Det är även så att de grupperna som har det allra tuffast har ökat, vi ser ökad trångboddhet och hemlöshet. Våra medlemsföretag ser att dagens system inte klarar av att hantera den problematiken, säger David Björnberg, omvärldsanalytiker på Fastighetsägarna, och fortsätter:

– På längre sikt är det ett jätteproblem och någonting om inte bara påverkar branschen, utan samhället i stort.

LÄS MER: Nya siffror: Sverige bygger dyrast bostäder i hela EU

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.