Göran Persson, socialdemokratisk statsminister 1996–2006 och ordförande i storbanken Swedbanks styrelse sedan i juni, är kritisk mot den rödgröna regeringens planer på en bankskatt. Arkivbild
Göran Persson, socialdemokratisk statsminister 1996–2006 och ordförande i storbanken Swedbanks styrelse sedan i juni, är kritisk mot den rödgröna regeringens planer på en bankskatt. Arkivbild Bild: Claudio Bresciani/TT

Göran Persson till attack mot skattepolitiken

Göran Persson, socialdemokratisk statsminister 1996–2006, går till angrepp mot den rödgröna regeringens skattepolitik. Bankskatten sågas och den slopade värnskatten borde ha kopplats till en stor skattereform med sikte på enhetlig kommunalskatt.

ANNONS

– Jag tycker att värnskatten skulle ha legat i en översyn av hela skattefrågan, säger Göran Persson, som tillträdde som ordförande i Swedbanks styrelse tidigare i år.

Attacken kommer på en pressträff i samband med PWC:s Finansdagen 2019 i Stockholm, där Persson var ett av dragplåstren.

"Har inte visat sig framgångsrikt"

Persson upprepar samtidigt sin kritik mot finansminister Magdalena Anderssons förslag om en ny bankskatt för att finansiera en större försvarsbudget.

– Pålagor på det finansiella systemet i en nedåtgående konjunktur har inte visat sig framgångsrikt förut, säger han.

Resonemanget summerar en liknande sågning Persson gjorde av bankskatten i SVT:s Agenda i slutet av augusti.

ANNONS

Men det mest akuta skatteproblemet är enligt Persson att jämna ut de stora skillnaderna i kommunalskatt som invånarna betalar runt om i landet.

– Den fråga som är akut och farlig är kommunalskattediskussionen, där du kan säga i dag att den som betalar högst skatt får sämst service. Med några undantag ska sägas, men i huvudsak är det så, säger han.

– Att ändra på det är en väldigt kraftig omfördelning inom landet. Och att i en sådan process ha värnskatten att byta med hade inte varit så tokigt, tillägger han.

Enhetlig kommunalskatt

Persson tycker att målet borde vara en enhetlig kommunalskatt, på samma nivå i hela landet. För att det ska fungera måste staten ta ett betydligt större ansvar för kommunala finansieringsbehov än i dag.

Kritiker har varnat för att denna typ av statlig inblandning i kommunal beskattningsrätt riskerar att skapa oansvariga kommuner. Det har även beskrivits som ett hårt slag mot det kommunala självbestämmandet.

– Att kommunalskatten skulle vara ett uttryck för kommunalt självbestämmande, det köper jag definitivt inte, säger han.

Persson, som inledde sin politiska karriär i kommunpolitiken i Katrineholm, pekar på Norges kommunalskattemodell som en förebild.

– Där (i Norge) har du i praktiken enhetliga kommunalskatter. Det kan skilja lite på marginalen, men inte mycket. Här i Sverige kan det skilja sex procentenheter mellan den lägsta och den högsta kommunalskatten, säger han.

ANNONS

Över blockgränserna

Som räkneexempel nämner Persson att det för ett hushåll med en halv miljon i samlad årsinkomst kan skilja 30 000 kronor per år i kommunalskatt.

– Det är 2 500 kronor per månad i skatt, för att du får en sämre service. Det där är inte hållbart. Man måste ta tag i detta.

Enligt Persson handlar det i slutändan om att kunna garantera medborgarnas tillgång till adekvat äldreomsorg, sjukvård, skola och förskola.

– Jag är förvånad över att man inte tar några initiativ, säger han.

Han förutsätter att denna typ av större skattereform förankras över blockgränserna i riksdagen.

En annan skatt som borde ingå i reformarbetet är enligt Persson de så kallade 3:12-reglerna, som avgör hur stor andel delägare i småföretag får ta ut i form av lägre beskattad utdelning i stället för högre beskattad lön.

– Jag förutsätter att 3:12-reglerna, ihop med kommunalskattereglerna, ihop med hela beskattningen av fastighetssidan och kapitalskatten, måste gås igenom i ett sammanhang, säger han.

Den rödgröna regeringen och stödpartierna i riksdagen, Centerpartiet och Liberalerna, har i det så kallade januariavtalet flaggat för en översyn av 3:12-reglerna. Siktet är inställt på ett lagförslag om två år.

Joakim Goksör/TT

Fakta: Så här mycket tjänar högavlönade på slopad värnskatt

Slopad värnskatt, ett förslag som väntas i höstbudgeten, innebär en skattesänkning för de högst avlönade. Värnskatt till staten betalas nämligen bara om du har lön eller arvoden på över 703 000 kronor per år. Skattesänkningen berör de 345 000 personerna som tjänar mest i landet.

Förvärvsinkomst per år Skatteförändring per år

700 000 0

800 000 –4 110

900 000 –9 110

1 000 000 –14 110

1 500 000 –39 110

Källa: Finansdepartementet, Avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt (s k värnskatt), juni 2019

ANNONS