Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Göra gott och tjäna pengar är modellen att sikta på

Att agera för att uppnå ett högre syfte handlar inte nödvändigtvis om att ge tillbaka, utan att ta beslut som är mer långsiktigt riktiga för både aktieägarna, organisationen och det omgivande samhället, skriver Tobias Fredberg.

Någonstans vid pratet om ett högre syfte började strategichefen himla med ögonen. När hans kollegor nämnde värderingar log han överseende. När jag tog upp ett exempel om ett företag som använt arbetet med NGO:s (ideella eller kommersiella ickestaliga organisationer) att bygga interna sociala nätverk som gjorde organisationen mer effektiv kunde han inte vara tyst längre. ”Alltså, jag fattar vad du säger, men vi är ju inte här för att hålla på med välgörenhet.”

Det stämmer så klart. Om inget annat står i bolagsordningen finns aktiebolag till för att ge vinst som kan fördelas mellan aktieägarna. Så säger lagen. En vanlig åsikt är att staten ska sätta gränserna för vad företag ska kunna göra, men att företag inom dessa ramar ska kunna maximera sin lönsamhet. Staten sköter samhället, företagen sköter affärerna.

Alla har naturligtvis rätt till sin egen ståndpunkt om vem företag ska finnas till för. Men något är på väg att ändras, i både hur företag och lagstiftare verkar resonera kring detta. Det finns en inneboende risk i att i varje läge optimera lönsamhet, eftersom det driver fram kortsiktighet i beslutsfattande. Och om beslutsfattande blir för kortsiktigt kommer man att tjäna massor av pengar på kort sikt, men det slår mot den långsiktiga lönsamheten.

Företag som drivs mer långsiktigt tjänar i genomsnitt mer pengar. Långsiktigheten betyder att man måste titta bredare på hur man bygger upp verksamheten, hur man attraherar och behåller duktigt folk, och hur man agerar i sin omvärld. I en tidigare krönika här i GP (4/3 2018) skrev jag om Larry Fink, vd för världens största privata investerare Blackrock, som förklarat att de ämnar följa upp cheferna för bolagets innehav för att se till att de skapar samhällsvärde. Målet är solklart – Fink argumenterar att det är helt centralt för att skapa långsiktiga vinster. Men eftersom risken i de flesta beslut ökar ju längre tidshorisont man har är det dock så att långsiktiga satsningar i någons ögon kortsiktigt kan verka vara att kasta pengar i sjön.

USA har inrättat alternativa bolagsformer för att tillåta företag att ha andra mål än att bara tjäna pengar. Samma sak händer just nu i Frankrike. Våra forskarkollegor på École des mines de Paris har varit med om att ta fram ett lagförslag för att tvinga styrelsemedlemmarna i företag att ta hänsyn till företagets roll i samhället och effekterna av företaget på miljön. Universitetet inför också en ny form för ”syftesledda företag”. Syftet, eller mer exakt företagets raison d’être, skrivs in i bolagsordningen och är bindande. En speciell styrelse tillsätts för att följa upp att företaget agerar efter syftet. Lagen röstades igenom den 6 oktober. Nyligen argumenterade företagsrepresentanter i Dagens Industri för behovet av en aktiebolagslag som tydligare ger svenska företag mer frihet att även ta hänsyn till hållbarhet.

Men det är tråkigt om valet står mellan att göra gott och att tjäna pengar. Mer intressant är att skapa en modell där man lyckas med båda samtidigt. Det är ekonomisk ingenjörskonst på hög nivå. Att agera för att uppnå ett högre syfte handlar inte nödvändigtvis om att ge tillbaka, som en frivillig skatt, utan att ta beslut som är mer långsiktigt riktiga för både aktieägarna, organisationen och det omgivande samhället.

Ett intressant företag här är danska Novo Nordisk. Dess förre vd blev utsedd till världens mest framgångsrika företagsledare av det amerikanska affärsmagasinet Forbes flera år i rad. Trots att det har 30 procent av marknaden för insulin, och att antalet diabetesfall i världen beräknas öka med ca 50 procent under de kommande 25 åren, avsätter företaget flera hundra miljoner kronor för att försöka förebygga diabetes, alltså att aktivt arbeta mot sin egen marknad. Genom att interagera med diabetespatienter, personer i riskzonen, läkare, försäkringsbolag och andra inblandade i de samhällen (allra mest stora städer i låg- och medelinkomstländer) som är mest drabbade, räknar man med att lära sig mer och mer om hur man skulle kunna förebygga och bota diabetes. Satsningen – Cities Changing Diabetes – är till stora delar upplagt som ett gigantiskt forskningsprojekt.

Enligt Novo Nordisk är 90 procent av företagets säljpersonal inblandad i olika typer av hållbarhetaktiviteter. Nyss nämnda satsning är en av dem. Cyniskt? Inte om du frågar mig.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.