Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Per Lindvall har lovat min son att det blir en elbil, men är det verkligen så lätt?

Per Lindvall: Frågan som måste få ett svar – elbil eller dieselhäst?

Dyra batterier, eller snarare brist på de nödvändiga metallerna, gör att elbilar kommer att vara dyrare att producera under överskådlig tid.
Men driftskostnaderna är betydligt lägre.
Dött lopp.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Att välja bil är antingen lätt eller svårt. Jag har länge valt den lätta vägen: jag kör min gamla bil ett år till.

Det är en Volvo XC90 ”sport” årsmodell 2005, med 34000 mil på nacken. Det finns få sport-modeller på marknaden, kanske bara en. För ”sport”-skylten har jag klistrat på själv, till min volvo-mekares förtjusning. Han blir alltid lika glad när ”sporten” rullar in vid hans verkstad.

Den passar mina behov perfekt. Det är en fraktåsna som rullar på och vägstandarden är underordnad. En repa till i lacken på de dåligt röjda skogsbilvägar jag frekventerar gör inget. Andrahandsvärdet har redan bottnat.

Men efter en incident för en tid sedan har oron vuxit för att denna trotjänare ska lägga av.

LÄS MER: Tesla rasar på börsen: "Kan bli jobbiga dagar"

Prestandan borde skjuta fart

Jag kan stå inför det svåra valet, köpa bil. Jag har sagt till min son att min nästa bil blir en elbil. Min tes har varit att när elbilsproduktionen skalas upp så kommer priserna att falla drastiskt. En elbil är ju i princip ett batteri med hjul och ratt i samma plåtskal som de konventionella bilarna. Produktionskostnaderna, när exempelvis antalet rörliga komponenter sjunker från 2000 till 20 (Hejdå SKF Automitive!) måste falla snabbt när skaleffekterna börjar falla ut. Teknikfaktorn borde göra att elbilarnas prestanda skjuter fart.

En färsk analys från konsultfirman Oliver Wyman ger mig också rätt, delvis.

För en konventionell bil står motorn och kraftöverföringen, drivlinan, för nästan 40 procent av kostnaderna. För en elbil står förvandlingen av elenergi till rörelseenergi, e-drive-paketet, för 15 procent av kostnaderna.

Fanns redan år 1900

Kostnadsproblemet för elbilar idag är istället batteriet. Det står för mer än 40 procent av produktionskostnaden. Det gör att elbilar i dag är väsentligt dyrare att producera än en konventionell bil. Att elbilar säljer så bra beror i huvudsak på subventioner.

Mer än hela Teslas vinst kommer från subventioner.

LÄS MER: I Gamlestaden växer mode-Sveriges doldis – NA-KD omsätter miljarder

LÄS MER: Så mycket har hemarbetet ökat i din kommun

Men prestandautvecklingen har heller inte tagit fart, alls. Den svenske uppfinnaren Waldemar Jungner kunde år 1900 köra sin elbil, med sitt egenutvecklade silver-kadmium-batteri 150 km på en laddning. Översätter vi det till dagens vägnät och teknik i övrigt så är det ”Tesla”-klass. Vi har idag framför allt litium-jon-batterier. De har något högre energitäthet och är lite mindre giftiga, men prestandan är ungefär den samma, 120 år senare.

Den lätta vägen kan vara den rätta

Och backar vi till Oliver Wymans analys så ser de tyvärr ingen drastisk sänkning av batterikostnaderna för de kommande 10 åren. Problemet är flaskhalsar i batteriproduktion och tillgång till de metaller, litium och kobolt, som är nödvändiga för batterierna.

Men med min tes att elpriserna kommer att vara mycket låga i Sverige för de kommande 10 åren, i synnerhet när det blåser, så är driftskostnaderna mycket lägre.

Dött lopp.

Jag hoppas min gamla Volvo rullar ett år till.

Missa inte det senaste från GP Ekonomi!

Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.