Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Möten på arbetsplatser har en tydlig terapeutisk funktion, vilket inte alltid uppmärksammas av effektiviseringskonsulter som vill dra ned på allt utom huvuduppgifterna. Bild: PONTUS LUNDAHL / TT
Möten på arbetsplatser har en tydlig terapeutisk funktion, vilket inte alltid uppmärksammas av effektiviseringskonsulter som vill dra ned på allt utom huvuduppgifterna. Bild: PONTUS LUNDAHL / TT

Forskaren: Möten på jobbet är rena gruppterapin

Möten, möten, möten. Och ju högre upp i kontorshierarkin desto fler blir de. Men även om du kanske inte tycker att mötet gav så mycket eller blev för långdraget så visar ny forskning att de kan ha en meningsskapande funktion.
– Det kan fungera som gruppterapi, säger professorn Patrik Hall.

En vanlig scen på ett kontor: Arbetsmötet drar ut på tiden, några börjar snegla på klockorna och just då börjar en av de mer vältaliga kollegorna lägga ut texten i sitt favoritämne. Hur ska man egentligen hinna med de vanliga arbetsuppgifterna?

Möten har alltid varit en del av arbetslivet men med allt mer komplexa organisationer och en komplicerad omvärld har behovet av att träffas knappast minskat. Tvärtom.

Näringslivsnestorn och förre detta ABB-toppen Percy Barnevik, som skrivit böcker om ledarskap, är en av flera som reagerat mot en möteskultur som sväller alltmer i offentliga och privata organisationer. En av hans kärva råd i ämnet lyder: ”Möteskulturen sprider sig som en pest i Sverige...bara deltagare som måste delta ska kallas till möten – undvik helst att gå själv!”.

Genom dylika uttalanden och genom effektivitetskonsulter sprids bilden av möten som något genuint dåligt i arbetslivet.

LÄS MER: Därför älskar vi att hata jobbmöten

LÄS MER: Forskarnas dom: Här är kontoren som funkar bäst

Ny forskning från Malmö och Lund vänder bilden

Men det finns faktiskt andra bilder. En forskargrupp bestående av sociologer och statsvetare på Malmö universitet och Lunds universitet har försökt gå till botten med vilken mening egentligen mötena fyller i organisationer. Studieobjekten för forskarna Patrik Hall, Vesa Leppänen och Malin Åkerström är främst offentliga organisationer som kommuner och statliga myndigheter, där Malmö stad är ett av exemplen.

– Jag är statsvetare, men brukar kalla mig för byråkratforskare. Det är på en viss byråkratisk nivå som man ägnar sig åt mycket möten. Tar man en kommunal organisation kan man konstatera att till exempel hemtjänstpersonal inte har tid att gå på möten, de har appar som kontrollerar exakt vilka de ska besöka en viss tid, förklarar Patrik Hall, professor i statsvetenskap vid Malmö universitet.

Patrik Hall, professor i statsvetenskap vid Malmö universitet, konstaterar att möten tjänar en viktig funktion för att definiera organisationers identitet. Bild: Fotograf Martin Magntorn
Patrik Hall, professor i statsvetenskap vid Malmö universitet, konstaterar att möten tjänar en viktig funktion för att definiera organisationers identitet. Bild: Fotograf Martin Magntorn

Mötesskapande yrken

Och att det blivit allt fler möten i synnerhet i offentliga organisationer har en förklaring.

– I offentlig sektor finns ett styrningskrav och krav på dokumentation. Och statliga medel och medel från EU är utformade så att de kräver samverkan. Samverkan är mötesgenererande. Vi ser nya yrkesroller som controllers, projektledare och till exempel EU- och folkhälsosamordnare. Deras funktion är att samordna – att kalla till möten.

– Vi ser mycket möten i näringslivet också, där allt fler konsulter gör att det blivit en diskussion om att det blir många – onödiga – möten. Men i en politiskt styrd organisation blir det en annan grad av detta.

Och där kan möten hjälpa personer i organisationerna att hitta sin roll.

– I stora organisationer som Malmö stad, som vi studerade, skapar möten en mening – att man förstår att man är en del av organisationen. Det är ju omöjligt att lära känna alla i en sån här stor organisation, men det skapar gemenskap – man kan jämföra lite med hur man skapar en nationell identitet i ett land.

LÄS MER: Ta den lata vägen till ett mindre stressigt liv

Ledningsgruppen blir gruppterapi

Och enligt Patrik Hall och hans forskarkollegor hjälper mötena nyckelfunktioner att finna sina roller.

– Chefer och andra känner en osäkerhet kring sin egen roll. Där hjälper mötena att definiera vilka rollerna är, var gränserna går och vad man får göra och inte.

– Sedan kan chefer i ledningsgrupper prata av sig och beklaga sig för varandra, vilket är en tydlig terapeutisk funktion. Och det är inte bara chefer, utan folk går igång på möten och börjar hetsa upp sig och kan prata av sig på mötena – det är en form av gruppterapi om den egna arbetsplatsen. Och det gäller speciellt i situationer där det är oklart vilka roller man har.

LÄS MER: Sju trender som nöter ner medarbetarna

”Snackar fram organisationen”

När det gäller näringslivet förklarar Patrik Hall att studier visar att för de ledande tjänstemännen är mötena också synnerligen viktiga.

– Det finns studier redan från 1950-talet, som sedan bekräftats av senare studier, som visar att vd:ar i näringslivet faktiskt använder en mycket liten del till att fatta beslut. Det de ägnar mest tid åt är att ge och ta emot information. Det finns en tydlig terapeutisk del i detta, man pratar så att säga fram organisationen.

Men den som har Barneviks och andras råd om att möten ofta kan vara ineffektiva och stjäla tid från det ”riktiga arbetet” då?

– Självklart kan man fundera på detta. Möten som bara hålls som tradition, för att man alltid haft dem, eller ledningsgrupper som drar iväg i fyra timmar en gång i veckan – där kan man ju se över mötets funktion.

– Men en sak man ska komma ihåg är att det finns en arbetsmoral som säger att man ska ogilla möten för att de inte uppfattas som riktigt jobb. Men det man säger högt är inte alltid vad man tycker – undersökningar visar att faktiskt betydligt fler uppskattar mötena än vad man kan tro.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.