Miljoner svenskar berörs av resultatet från den studie som just nu pågår på Göteborgs universitet. Som exempel är de två miljoner som lider av hjärt-och kärlsjukdomar och den halva miljon som har diabetes. Klart är att många i arbetslivet har en sjukdom eller någon form av fysiskt eller psykiskt besvär som påverkar förmågan att arbeta.
– Vad vi är ute efter är faktorer som på ett positivt och negativt sätt påverkar arbetsförmågan om man har en sjukdom eller besvär, säger Mats Hagberg, som är seniorprofessor vid Göteborgs universitet.
– En faktor som förmodligen har stor betydelse är återhämtning. Annat vi ska titta på är till exempel fysisk träning, stöd i arbetet och hur man sover.
Ska få faktisk betydelse för drabbade
Nyligen tilldelades Mats Hagberg 2,4 miljoner kronor av AFA Försäkring för att undersöka hur förhållanden i arbetsmiljö, socialt liv och fritid påverkar förmågan att arbeta vid vanliga sjukdomar och besvär. Trots att det är så många drabbade är det i dag förhållandevis dåligt känt, enligt Hagberg. Tidigare studier har fokuserat snarare på sjukdomen eller besväret den drabbade lider av, eller kanske bara på själva arbetsförmågan i sig. Forskarna i Göteborg tar nu ett nytt grepp som ska få faktisk betydelse för den som är drabbad.
LÄS MER:Han botade sitt eget diskbråck – på tre dagar
– Förhoppningen är att studien ska ge underlag till praktiska rekommendationer till bland annat företagshälsovård om vad som har betydelse om man till exempel har psykiska besvär eller smärtproblematik, säger Hagberg och fortsätter:
– Tanken är också att vi ska få information som kan användas förebyggande för att ha kvar arbetsförmågan. Man kanske inte kan påverka sjukdomen, men man kanske kan påverka "det som ligger mellan" så att man får bättre arbetsförmåga.
Har granskat grupp i 30 år
I studien kommer tre grupper att granskas. En grupp är på en industri i Sundsvall som forskarna har följt i 30 års tid, en annan ett slumpmässigt urval av unga vuxna som följts i tio år sedan de var 22-24 år gamla. Den tredje studiegruppen utgörs av data från SCB, Statistiska centralbyrån, över bland annat hur sjukskrivningar har sett ut.
Hagberg berättar om en tidigare studie över skillnaden mellan sjukskrivningar av män och kvinnor i Sverige, där den senare gruppen är betydligt större.
– Då trodde vi att den faktor som skulle förklara sjukskrivningen bäst var återhämtning i hemmet, och att kvinnor har sämre återhämtning där. Det visade sig vara fel, säger Hagberg.
Där återhämtar sig män bättre
Det skulle istället visa sig att den förklarande faktorn var återhämtning i arbete, det vill säga möjlighet till sådant som att kontrollera sin tid och att kunna stanna upp på arbetet och prata med arbetskamrater. Något som män har bättre möjlighet till, enligt Hagberg.
LÄS MER:Tusentals sjukskrivs varje år för ryggont
– Det kan delvis bero på arbetsuppgifterna, men oavsett är det så att en betydande del av skillnaderna i sjukskrivningar mellan kvinnor och män beror på återhämtning i arbetet. Det kommer förmodligen vara en viktig del när vi tittar på de här sjukdomarna och besvären, men det vet vi inte än.
Studien kommer pågå under tre år, är planen, efter om ett år bör de ha de första resultaten publicerade, tror Hagberg, som redan nu kan säga något om gruppen verkstadsarbetare från Sundsvall som följts i 30 år:
– Det är spännande att se att även där så är det många som har sjukdom och är i arbete.