Fondmarknadens vinnare och förlorare

Sju bra börsår i rad är väldigtovanligt. Av de senaste 36 åren har12, alltså en tredjedel, varit mindrebra och man tittar ännu längre tillbaksså hade ungefär hälften av årenen dålig utveckling på börsen.

När två tredjedelar av 2018 passeratser året ut att sluta positivt föralla som sparar i PPM-fonder, inteminst i augusti har utvecklingenvarit positiv.

– En väldigt viktig faktor bakomutvecklingen är att den svenska kronanförsvagats gentemot både dollarnoch euron. Det gör att i principalla utländska aktier blir mer värdamätt i kronor. PPM-fonderna har igenomsnitt stigit 6 procent under2018 och det är något mindre änvad dollarn och euron stärkts gentemotkronan, säger Jonas Lindmark,analyschef på Morningstar.

VINNARNA I ÅR är framförallt USA-fondersom stigit med upp emot 30procent. De investerar ofta tungt iteknik, framförallt it, där jättar somApple, Microsoft, Facebook ochAmazon, haft stigande aktiekurser.Till gruppen stora vinnare räknasockså teknologifonder som oftainvesterar 75 procent av pengarnai USA. Där har vissa fonder vuxitmed runt 30 procent.

– Det är samma trend som vi setti flera år. Kurserna har gått upp,trots att förvaltare i USA varit skeptiska.Det har varit bra för svenskafondsparare. Men för amerikaner ärdet inte lika positivt. Där ser manutvecklingen i dollar och den har justärkts, säger Jonas Lindmark.

Men även Europa och Sverigefonderhar gått bra under årets förstaåtta månader och har stigit medcirka nio procent i värde.

FÖRLORARNA HITTILLS ÄR tillväxtmarknaderi Afrika, Sydamerika,Asien (Kina och Indien) och Östeuropa.

– I Sydamerika handlar det framföralltom Brasilienfonder sombackat 15 procent. Brasilien har presidentvali höst och det finns ingenstark kandidat. Landet är på väg uppur en djup lågkonjunktur och skullebehöva ekonomiska reformer, sägerJonas Lindmark.

I Östeuropafonder påverkar Ryssland(som är beroende av priset påolja och gas) och framförallt Turkietnegativt. En redan svag turkisk valutahar tappat halva sitt värde ochdåliga relationer med USA har gjortTurkiet till den stora förloraren. Exempelvishar fonden East Capitalminskat sitt värde med 50 procentsedan årsskiftet.

MEN HUR SKA då tänka framåt? Ja,att en nedgång kommer är myckettroligt, frågan är bara när. Denprognosen tillsammans med sparhorisontenär viktiga faktorer förhur sparandet ska spridas.Den som sparar kortsiktigt ochbehöver komma åt pengarna snabbtkanske inte alls ska ta risker utan hapengarna på ett bankkonto.

– Den som sparar långsiktigt imer än 20 år, kanske till pension,kan strunta i kortsiktiga upp- ochnedgångar på börserna och investeraallt i aktier, eftersom det historisktgett bäst utdelning. Menmånga som är i åldern 50–70 årbehöver minska sitt risktagande,säger Jonas Lindmark.Han är själv 54 år och möbleradei maj om sin PPM-portfölj som nubestår till hälften av en räntefond.

Normalt brukar han ha 100 procentaktiefonder.Den som vill ha en viss balansmellan aktie- och räntefonder övertid måste då och då rebalansera sittinnehav. Följande exempel visar vaddet handlar om:

En person som för fem år sedanhade 100 000 i sparande bestämdesig för att 60 procent av sparandeti aktiefonder och 40 procent i räntefonderär en bra fördelning medtanke på risker.

Efter fem goda år har värdet av aktiefondernafördubblats till 120 000,medan räntefondernas värde nu äruppe i 45 000. Det innebär att aktiedelenav sparandet nu är upp i 73procent av det totala värdet. Genomatt flytta 21 000 från aktie- till räntefondär den ursprungliga balansentillbaka.

– Det kan vara rimligt att rebalanseragenom att flytta pengar tillräntefonder. Fast om det handlarom PPM-pengar finns det inte såmånga sådana att välja på. Då kanen företagsobligationsfond eller enhedgefond som inte samvarierarmed aktiemarknaden vara ett alternativ,säger Jonas Lindmark.

MEN TILLBAKA TILL ursprungsfrågan:hur kommer fondåret att sluta?Ja, det vet förstås ingen säkert.

– Nej, men när rapporterna förtredje kvartalet kommer blir bildenkanske lite tydligare. Men detkan hända mycket under hösten. Ettexempel på det är 2007 då börseni juli låg på plus 20 procent, menåret slutade på minus, säger JonasLindmark.

Och den politiska utvecklingenkommer förstås också att påverka.Även den svenska.

– Vad som händer med den politiskasituationen och regeringsbildningenkommer att vara viktigt.Men även hur Riksbanken agerarframöver med eventuella räntehöjningar.Hur omvärlden ser påSverige kommer även att påverkakronkursen, säger Jonas Lindmark.

Thomas Östberg