Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Fondmarknadens vinnare och förlorare

Efter sju feta år kommer sju magra år. Enligt Bibeln uttydde Josef Faraos dröm så. Men hur ska man tyda svensk fondmarknad? Just nu ser vi ut att gå mot det sjunde goda året i rad, men statistiskt sett borde en nedgång krypa allt närmare.

Sju bra börsår i rad är väldigt ovanligt. Av de senaste 36 åren har 12, alltså en tredjedel, varit mindre bra och man tittar ännu längre tillbaks så hade ungefär hälften av åren en dålig utveckling på börsen.

När två tredjedelar av 2018 passerat ser året ut att sluta positivt för alla som sparar i PPM-fonder, inte minst i augusti har utvecklingen varit positiv.

– En väldigt viktig faktor bakom utvecklingen är att den svenska kronan försvagats gentemot både dollarn och euron. Det gör att i princip alla utländska aktier blir mer värda mätt i kronor. PPM-fonderna har i genomsnitt stigit 6 procent under 2018 och det är något mindre än vad dollarn och euron stärkts gentemot kronan, säger Jonas Lindmark, analyschef på Morningstar.

VINNARNA I ÅR är framförallt USA-fonder som stigit med upp emot 30 procent. De investerar ofta tungt i teknik, framförallt it, där jättar som Apple, Microsoft, Facebook och Amazon, haft stigande aktiekurser. Till gruppen stora vinnare räknas också teknologifonder som ofta investerar 75 procent av pengarna i USA. Där har vissa fonder vuxit med runt 30 procent.

– Det är samma trend som vi sett i flera år. Kurserna har gått upp, trots att förvaltare i USA varit skeptiska. Det har varit bra för svenska fondsparare. Men för amerikaner är det inte lika positivt. Där ser man utvecklingen i dollar och den har ju stärkts, säger Jonas Lindmark.

Men även Europa och Sverigefonder har gått bra under årets första åtta månader och har stigit med cirka nio procent i värde.

FÖRLORARNA HITTILLS ÄR tillväxtmarknader i Afrika, Sydamerika, Asien (Kina och Indien) och Östeuropa.

– I Sydamerika handlar det framförallt om Brasilienfonder som backat 15 procent. Brasilien har presidentval i höst och det finns ingen stark kandidat. Landet är på väg upp ur en djup lågkonjunktur och skulle behöva ekonomiska reformer, säger Jonas Lindmark.

I Östeuropafonder påverkar Ryssland (som är beroende av priset på olja och gas) och framförallt Turkiet negativt. En redan svag turkisk valuta har tappat halva sitt värde och dåliga relationer med USA har gjort Turkiet till den stora förloraren. Exempelvis har fonden East Capital minskat sitt värde med 50 procent sedan årsskiftet.

MEN HUR SKA då tänka framåt? Ja, att en nedgång kommer är mycket troligt, frågan är bara när. Den prognosen tillsammans med sparhorisonten är viktiga faktorer för hur sparandet ska spridas. Den som sparar kortsiktigt och behöver komma åt pengarna snabbt kanske inte alls ska ta risker utan ha pengarna på ett bankkonto.

– Den som sparar långsiktigt i mer än 20 år, kanske till pension, kan strunta i kortsiktiga upp- och nedgångar på börserna och investera allt i aktier, eftersom det historiskt gett bäst utdelning. Men många som är i åldern 50–70 år behöver minska sitt risktagande, säger Jonas Lindmark. Han är själv 54 år och möblerade i maj om sin PPM-portfölj som nu består till hälften av en räntefond.

Normalt brukar han ha 100 procent aktiefonder. Den som vill ha en viss balans mellan aktie- och räntefonder över tid måste då och då rebalansera sitt innehav. Följande exempel visar vad det handlar om:

En person som för fem år sedan hade 100 000 i sparande bestämde sig för att 60 procent av sparandet i aktiefonder och 40 procent i räntefonder är en bra fördelning med tanke på risker.

Efter fem goda år har värdet av aktiefonderna fördubblats till 120 000, medan räntefondernas värde nu är uppe i 45 000. Det innebär att aktiedelen av sparandet nu är upp i 73 procent av det totala värdet. Genom att flytta 21 000 från aktie- till räntefond är den ursprungliga balansen tillbaka.

– Det kan vara rimligt att rebalansera genom att flytta pengar till räntefonder. Fast om det handlar om PPM-pengar finns det inte så många sådana att välja på. Då kan en företagsobligationsfond eller en hedgefond som inte samvarierar med aktiemarknaden vara ett alternativ, säger Jonas Lindmark.

MEN TILLBAKA TILL ursprungsfrågan: hur kommer fondåret att sluta? Ja, det vet förstås ingen säkert.

– Nej, men när rapporterna för tredje kvartalet kommer blir bilden kanske lite tydligare. Men det kan hända mycket under hösten. Ett exempel på det är 2007 då börsen i juli låg på plus 20 procent, men året slutade på minus, säger Jonas Lindmark.

Och den politiska utvecklingen kommer förstås också att påverka. Även den svenska.

– Vad som händer med den politiska situationen och regeringsbildningen kommer att vara viktigt. Men även hur Riksbanken agerar framöver med eventuella räntehöjningar. Hur omvärlden ser på Sverige kommer även att påverka kronkursen, säger Jonas Lindmark.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.