Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Folkhögskola öppnar väg för unga

Unga utan gymnasiebetyg är en riskgrupp på arbetsmarknaden. Men nu ska det bli lättare för dem att få hjälp.

Att inte ha gått ut gymnasiet gör det mycket tuffare att få jobb. Nästan en fjärdedel av de unga arbetslösa saknar slutbetyg från gymnasiet, ibland även från grundskolan.

Därför försöker Arbetsförmedlingen få fler att återvända till skolbänken. Men alla vill inte.

– Har man inte lyckats med gymnasiet beror det ofta på något. Då måste man få chansen att göra på ett annat sätt nästa gång. Om man inte lyckats med sina studier och inte lyckats få jobb så tär det på självförtroendet, säger Kina Thorsell.

Hon är rektor på Folkhögskolan i Angered. Och det är folkhögskolorna som getts en nyckelroll när det gäller att bryta trenden och få fler arbetslösa unga att återuppta sina avbrutna grundskole- eller gymnasiestudier.

Arbetslösa unga kan nu via Arbetsförmedlingen få komma till en tre månader lång studieförberedande kurs på folkhögskola. Sedan den 1 februari krävs inte längre att personen redan varit arbetslös i tre månader. Dessutom kan den som i år börjar läsa in grundskolan eller gymnasiet på folkhögskola eller komvux, och som är 20-24 år, få förhöjt studiebidrag.

– Jag tror att miljön på en folkhögskola passar många som inte har så goda erfarenheter av skolan innan. Här ingår man i en grupp, man träffar likar, man får nosa på ämnen. Under den förberedande kursen hinner vi i alla fall pröva lite matte, som för många är ett hemskt ämne. Men här hör man andra säga att ”det var det för mig också” och sedan gör vi det tillsammans, säger Stefan Carlsson, lärare på Folkhögskolan i Angered.

I skolans lokaler i Hammarkullens centrum träffar vi också tre studenter, som kommit hit vid olika tidpunkter och på olika sätt.

– Jag visste inte mycket om folkhögskolor innan, men det verkade bra. Jag har ett oavslutat gymnasium från Pakistan och nu vill jag läsa ekonomi på universitetet, säger Humera Bajwa, som läst här i tre terminer.

Även Hamodi Gabry och Nadja Hannon vill gärna läsa vidare senare, han tänker bli regissör, hon har inte bestämt vad det ska bli.

– Jag har precis börjat här, jag fick se en lapp om en folkhögskola i Angered och gick hit och knackade på i januari. Hittills verkar det bra, det passar mig att man diskuterar mycket och inte har prov. Det verkar vara mer stress och mer ensamt på komvux, säger Nadja Hannon.

Att man är en grupp är viktigt, tycker de. Hamodi Gabry tror att han som regissör kommer att ha nytta av alla långa samtal.

– Det är ett bra ställe att lära känna sig själv och andra, säger han.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.