Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Nordeas styrelseordförande Björn Wahlroos och vd Casper von Koskull. Arkivbild.

Flyttdebatt i ett halvår

Det har gått ett halvår sedan Nordeas vd Casper von Koskull först meddelade att Nordea överväger att flytta huvudkontoret från Sverige. Bakgrunden var regeringens planer på att höja avgifterna för banker kraftigt. Sedan dess har debatten svallat.

- Banksektorn kan inte vara en ko som man mjölkar ändlöst.

Så sade Nordeas styrelseordförande Björn Wahlroos på stämman i mitten av mars. Några dagar innan det hade vd Casper von Koskull meddelat att banken utreder en eventuell flytt av huvudkontoret från Sverige.

Nordea har uttryckt det som att banken måste ha förutsägbara avgifter och skatter, i linje med vad banker i andra länder betalar. Man vill också gärna ingå i den europeiska bankunionen. Nordea har i dagsläget 75 procent av verksamheten utanför Sverige. Finland är som euroland med i bankunionen. Danmark utreder frågan.

Regeringen meddelade i början av året att resolutionsavgifterna som bankerna betalar, och som ska användas i kristider, skulle höjas kraftigt. Höjda avgifter skulle slå extra hårt mot Nordea, eftersom banken ändrat sin struktur. Under våren 2016 ombildades Nordea från att ha en dotterbolagsstruktur till en filialstruktur i Sverige, Danmark, Finland och Norge, med huvudkontor i Sverige.

Symbolfråga

Under våren rasade en het debatt, inte minst inom politiken. Frågan har ett stort symbolvärde. Kritiker menar att det skadar Sverigebilden om Nordea flyttar.

Finansminister Magdalena Andersson (S) har svängt från att först säga att det finns fördelar med att Nordea flyttar – något hon fick skarp kritik för – till att tycka att det är bra om banken finns kvar.

- Nordea har levt väldigt, väldigt gott på att skattebetalarna har garanterat bankens förluster. Hur många miljarder per år har inte Nordea gjort i vinst på grund av det? sade Vänsterpartiets Ulla Andersson i maj.

I juni kom regeringen med ett betydligt mildare förslag till ändrade resolutionsavgifter. Avgiften höjs totalt med tre miljarder till tio miljarder nästa år, men trappas sedan ned, först till dagens nivå 2019 och sedan med ytterligare en halvering till 2025.

Från 2019 vill regeringen införa någon form av bankskatt, men det är oklart hur den kommer att se ut.

Det som försvinner från Sverige vid en flytt är vd och ett mindre antal specialistfunktioner runt vd-staben, något hundratal tjänster. De är fysiskt och juridiskt relativt enkelt att flytta. Den svenska bankverksamheten fortsätter som tidigare.

Oklara effekter

Experterna är oense om vad effekterna av en flytt skulle bli för Sverige. Sverige har en stor banksektor vilket innebär finansiella risker. Nordeas balansomslutning på 6 340 miljarder kronor är drygt tusen miljarder kronor större än Sveriges BNP, dubbelt så stor som Danmarks BNP och tre gånger så stor som Finlands BNP.

Nordea kan vid en flytt räkna med fortsatt avdragsrätt för räntor på så kallade förlagslån, vilket årligen beräknas ge 600 miljoner kronor jämfört med att stanna i Sverige. I Sverige försvinner denna avdragsrätt vid årsskiftet.

De tre länder som varit aktuella som värd för Nordeas huvudkontor – Danmark, Finland och Sverige – tillämpar olika modeller för hur kapitalkrav beräknas. Detta försvårar jämförelser och Nordea har därför valt att betrakta denna faktor som neutral i flyttkalkylen.