Swedavia presenterade nyligen sin passagerarstatistik för maj, som pekade på skarpt vikande siffror för det svenska inrikesflyget. Totalt minskade flygandet med fem procent i maj – där Landvetter Airport och Kirunas flygplats stod för de största minskningarna på inrikesflyget med 16 procent vardera.
Pilotstrejken satte djupa spår
Detta hänger självklart ihop med pilotstrejken på SAS som gick över månadsskiftet och lamslog stora delar av flygtrafiken. Totalt beräknar SAS att strejken kostade flygbolaget 650 miljoner kronor i förlorade intäkter, och kvartalsrapporten kom med röda siffror, resultatet blev minus 1, 2 miljarder kronor för första kvartalet. Eftersom SAS inte höll sig inom de av Svenskt näringsliv avtalade löneramarna när de skrev avtal med piloterna, får flygbolaget inte heller någon konfliktersättning från arbetsgivarorganisationen vilket enligt SR skulle motsvara 250 miljoner kronor.
SAS vd, Rickard Gustafson aviserade i kvartalsrapporten i maj att bolaget måste "öka förändringstakten". På normal svenska betyder det nedskärningar och tuffare tag för personalen – och kanske också nedlagda linjer. Och SAS hårdare nypor märks redan nu.
Strax före midsommar skickade 700 SAS-anställda ett protestbrev där de riktade skarp kritik mot bolagets ledning som personalen anser besjälas av "management by fear".
Vem vill flyga med Boeing 737 Max 8?
I april meddelade flygbolaget BRA att man varslar 363 anställda om uppsägning, och det beror på att allt fler svenskar väljer bort inrikesflyget.
Månaden innan tvingades Norwegian att parkera 18 stycken Boeing 737 Max 8, efter två flygkrascher inom loppet av några månader med flygplanstypen. EASA, Europeiska unionens byrå för luftsäkerhet, stoppade alla flygplanen av den modellen. Flygförbudet kan ha kostat Norwegian upp till en halv miljard kronor.
Det norska bolaget gick med brakförlust under första kvartalet i år, och redovisade ett rörelseresultat på minus 1 459 miljoner norska kronor. Redan lagom till julafton i fjol hade Norwegian presenterat ett omfattande sparpaket på två miljarder kronor, så flygförbudet för de nya Boeingplanen kom som en ytterligare smäll.
Norwegians ständigt optimistiske vd, Björn Kjos, tror att problemplanen kan återtas i trafik redan i sommar, sade han i en intervju med Bloomberg förra veckan.
Men vilka passagerare skulle vilja sätta sig i en Norwegians Boeing 737 Max 8?
Även om man kopplar ut datasystemet som misstänks ligga bakom olyckorna så vill folk känna att de sitta säkert på 10 000 meters höjd.
Och om något är dåligt för affärerna i flygbranschen så ligger flygplanskrascher överst på listan.
Det fattar flygplanstillverkaren Boeing som har gjort en global konsumentstudie och har kommit fram till den radikala lösningen att byta namn på olycksplanet. Man vill helt enkelt stryka Max ur modellnamnet.
Flygskam – men inte när man reser utomlands
Men det som kanske skakat om den svenska flygbranschen allra mest under vårvintern är inte strejker och skandaler utan den stora klimatdebatten om flygbranschens ansvar för koldioxidutsläpp. Och det numer utbredda begreppet flygskam – ett gnagande dåligt samvete för hur min flygresa påverkar klimatet.
Även om svenskar känner flygskam över att flyga inrikes har man en annan attityd till utrikesresor.
I fjol gjorde nära 28,5 miljoner människor flygresor till och ifrån Sverige, vilket är en ökning med två procent från året innan.
Dock skickar resebranschen signaler om att bokningarna i mitten på juni i år har minskat med 10-13 procent jämfört med i fjol.
Sett till Swedavias statistik så minskade den utrikes passagerartrafiken totalt med tre procent i maj i år, men i Göteborg ökade den med tre procent och utrikestrafiken är över 80 procent av flygtrafiken till och ifrån Landvetter Airport.
För utlandsresorna har resenärerna ett rymligare samvete.
Klimatfrågan och biobränsle
Klimatfrågan börjar nu sätta konkreta spår i branschen. Det som är bra för miljön är bra för affärerna. I förra veckan aviserade Landvetter Airport att det nu kommer att tankas bioflygbränsle vid flygresor från Landvetter under den närmaste veckan. Swedavia arbetar på att få fram en storskalig produktion av bioflygbränsle som minskar utsläppen av fossil koldioxid med upp till 80 procent, jämfört med traditionellt flygbränsle. Men det handlar fortfarande om små mängder sett till den totala flygbranschen.
Då har den kraftiga prisökningen på traditionellt flygbränsle kanske en större betydelse för att få flygbolagen att i snabbare takt byta till en modern och mer miljövänlig flygplansflotta (som förhoppningsvis inte kraschar).
4,6 miljarder flygresenärer i år
Enligt IATA, International Air Transport Associations, halvårsrapport 2019 är prognosen för hela flygvärldens passagerartrafik drygt 4,5 miljarder flygresor i år. En astronomisk siffra. Och prognosen är att privatpersoners flygresande ökar.
Ännu så länge förefaller känslan flygskam att vara en tämligen svensk företeelse bland miljarder av flygpassagerare världen över. Av obehagskänslor kring flygande är flygrädsla fortfarande nummer ett.
