Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

En politisk majoritet är positiv till ett nedtrappat ränteavdrag. Arkivbild.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Fler positiva till nedtrappat ränteavdrag

Allt fler politiska röster höjs för att trappa ner ränteavdraget. Diskussionen tycks ha smittat av sig på opinionen. Enligt en ny undersökning är allt fler svenskar positiva till en nedtrappning. Andelen som är emot minskar, men är fortfarande större än de som är för.

Enligt en färsk Sifoundersökning gjord på uppdrag av mäklarföretaget Bjurfors är 35 procent av svenskarna positiva till en nedtrappning av ränteavdraget. Det är en ökning med tre procentenheter sedan mätningen i januari 2017 och en procentenhet upp sedan mätningen i september 2017.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Det har legat lite i tiden under 2018, framför allt från valtider och framåt och har fått en lite positiv klang som har påverkat gemene man, säger Mattias Larsson, vice vd Bjurfors Skåne.

Larsson tror dock att många riskerar att tänka för kortsiktigt.

- Vi har ett otroligt lågt ränteläge. Konsekvensen kommer naturligtvis att bli större i takt med att räntorna går upp. Då kommer det naturligtvis att bli mera kännbart, säger Mattias Larsson.

Förstagångsköpare missgynnas

Politikernas och Riksbankens argument för att trappa ned eller slopa ränteavdraget är att stoppa prisutvecklingen och dämpa hushållens skuldsättning. Enligt dagens lagstiftning kan 30 procent av räntekostnaden dras av som skattereduktion. Majoriteten av de politiska partierna har nu öppnat upp för en nedtrappning av ränteavdraget. Medan V, MP, L, C, KD och SD har sagt sig vilja begränsa ränteavdraget har S och M varit mera tveksamma.

Enligt uppgörelsen mellan S, MP, C och L ska flyttskatten tas bort genom att räntan på uppskovsbeloppet slopas. Enligt Larsson skulle detta gagna de som gjort bostadskarriär, medan effekten uteblir för förstagångsköparna.

Kraven på eget kapital och skärpta amorteringskrav har gjort det svårare för förstahandsköpare, som ofta har små marginaler att ta sig in på bostadsmarknaden, säger Larsson.

- Skulle man även få sänkt ränteavdrag, blir det mer och mer besvärligt för den här gruppen.

Ingen effekt på nettoförmögenheten

Även Robert Boije, chefsekonom på banken SBAB varnar för konsekvenserna av ett kraftigt nedtrappat eller slopat ränteavdrag.

- Skälet till att man vill trappa ner ränteavdragen är att man vill få ner hushållens skulder. Om man trappar ner ränteavdragen kommer antagligen skulderna minska, men samtidigt skulle bostadspriserna gå ner i motsvarande mån.

Hushållens nettoförmögenhet skulle förbli oförändrad och ingen effekt skulle uppnås gällande den finansiella stabiliteten.

- Det viktiga är hushållens nettoförmögenhet inte bruttoskulden, säger han.

40 procent av svenskarna uppger att de är negativa till en nedtrappning av ränteavdraget, jämfört med 47 procent 2017. Män och yngre svarande tenderar att vara mer positiva än kvinnor och äldre.