Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Det skapades betydligt fler nya jobb än väntat i USA i januari.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Fler nya jobb än väntat i USA

Det skapades betydligt fler nya jobb än väntat i USA i januari. Men arbetslösheten steg till 4 procent, den högsta nivån sedan i somras.

På börsen var det en försiktig tumme upp efter en ny laddning starka jobbsiffror från USA:s arbetsmarknadsdepartement. Dollarn och långräntorna trycktes också upp något omedelbart efter rapporten.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

"Väldigt, väldigt solid"

Antalet sysselsatta utanför jordbrukssektorn i USA ökade med 304 000 personer under januari jämfört med månaden före. Det är den högsta ökningstakten på nästan ett år och betydligt mer än väntat. Ekonomer hade i genomsnitt räknat med en ökning med 165 000 personer, enligt en Reutersenkät.

Jobbsiffran innebär också att USA haft en positiv utveckling på arbetsmarknaden i 100 månader i rad, vilket är rekord.

- Rapporten är uppifrån och ned väldigt, väldigt solid och jobbsiffran är bättre än väntat, säger Michael Arone, investeringsstrateg på analysföretaget State Street Global Advisors i Boston, till Reuters.

Men det rymdes även ett visst mått av smolk i glädjebägaren i form av en sänkt beräkning av antalet nya jobb som skapades december i fjol, som reviderades ned till 222 000, mot tidigare 312 000.

Högre arbetskraftsdeltagande

Arbetslösheten i januari steg samtidigt med 0,1 procentenheter till 4,0 procent. Analytiker hade i snitt räknat med att den skulle ligga still på decembernivån på 3,9 procent.

Den delvisa nedstängningen av federala myndigheter under stora delar av januari bidrog till att trycka upp arbetslösheten. En annan viktig faktor bakom utvecklingen var positiv. Arbetskraftsdeltagandet ökade till 63,2 procent, vilket är den högsta nivån sedan sommaren 2013.

En negativ överraskning i statistiken från arbetsmarknadsdepartementet var att löneökningarna inte blev större. Timlönen i januari ökade i snitt med 0,1 procent. Analytiker hade i snitt förväntat sig en ökning med 0,3 procent.

Den genomsnittliga arbetsveckan var oförändrad på 34,5 timmar i veckan, vilket också var den väntade nivån.

Bland analytiker frågar sig många hur USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) påverkas av den oväntat starka utvecklingen på arbetsmarknaden efter signalen om att man är redo att börja bromsa åtstramande räntehöjningar.