Storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö hade alla ett negativt inrikesflyttnetto under 2019. För Stockholm låg det på nästan 4 000 personer, Göteborg cirka 2 500 och Malmö drygt 1 000, enligt nya uppgifter från Statistiska centralbyrån.
Trenden med ett negativt flyttnetto började i Stockholm och Göteborg 2014, och har förstärkts sedan dess. I Malmö började nedgången under 2015, men där är utvecklingen inte lika dramatisk.
I Stockholms län är trenden också tydlig, där har den negativa utflyttningstakten åttafaldigats mellan 2018 och 2019 – från 197 till 1 676 personer.
Negativ utveckling
Stockholms handelskammare beskriver det som en mörk trend, som måste brytas.
– Inflyttningen till Stockholm från andra regioner har minskat drastiskt de senaste två åren, och minskningen gäller framför allt unga människor mellan 20 och 24 år. Det är problematiskt, säger Stefan Westerberg, seniorekonom på Stockholms handelskammare.
Han berättar att unga och icke-kapitalstarka grupper har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden.
– Vi ser att amorteringskraven har lagt sig som en våt filt över bostadsområdet och har släckt en del drömmar hos människor. Det har blivit mycket svårare för unga människor att ta sig över tröskeln för att exempelvis kunna köpa en genomsnittlig etta i Stockholm, säger Stefan Westerberg.
Familjer flyttar
Enligt Stockholms handelskammare är det samtidigt människor som står i begrepp att bilda familj som pressas ut ur staden. Det är framför allt barn, 0-9 år, tillsammans med vuxna, 30-44 år, som flyttar.
– Det är tyvärr inte förvånande att arbetsföra och deras barn flyttar ut, eftersom det på dagens bostadsmarknad är otroligt svårt att skala upp sitt boende, säger Stefan Westerberg.
Roger Andersson är seniorforskare i kulturgeografi vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet. Han tror inte att amorteringskraven är den huvudsakliga förklaringen till att flyttlassen går från storstäderna.
– Om man tittar på de senaste 40-50 åren så har Stockholms positiva flyttnetto nästan uteslutande drivits av utlandsfödda som flyttar till Stockholm. Det har varit den viktigaste faktorn, säger han.
Vidare drivs flyttströmmarna av åldersstrukturen i befolkningen. Personer mellan 20 och 30 flyttar i stor utsträckning till storstäderna medan äldre, som bildar familj, flyttar därifrån.
– Min gissning är att det negativa flyttnettot för storstäderna till stor del beror på variationer i ålderssammansättningen. Eftersom inflyttare till storstäderna typiskt är unga vuxna och utflyttarna är i familjebildande ålder är nettot beroende av storleken på dessa grupper och den varierar över tiden. Förändringar i flyttningsnettot beror sällan på att flyttningsbeteendet i sig har ändrats.
Petronella Uebel/TT
Stockholms län hade under 2019 det största negativa inrikesflyttnettot i landet. Den negativa balansen var 1 676 personer. Näst flest flyttade från Norrbotten län följt av Västra Götalands län, Västernorrlands län, Dalarnas län, Blekinge län, Jönköpings län, Kalmar län, Kronobergs län, och Västerbottens län.
Uppsala län hade det mest positiva flyttnettot följt av Skåne län, Hallands län, Södermanlands län, Östergötlands län, Örebro län, Gotlands län och Västmanlands län.
Källa: SCB och Stockholms handelskammare
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.