Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Totalt sett flög 42 miljoner passagerare till eller från Swedavias tio flygplatser under fjolåret, något fler än året före. Utrikesflygandet steg med två procent medan tre procent färre flög inrikes. Arkivbild.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Fler flyger trots ökad klimatmedvetenhet

Vi flyger som aldrig förr. Men färre vill skryta om sina resor.

Under 2018 slog SAS nytt passagerarrekord med 30,1 miljoner resenärer – en ökning med 1,2 procent jämfört med föregående år.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Enligt Magnus Hurst, ansvarig för Investor relations på SAS speglar siffrorna främst en ökad efterfrågan på fritidsresor.

Tidigare i veckan publicerade även Norwegian rekordsiffror för 2018. Totalt flög 37,3 miljoner passagerare med bolaget – en ökning med 13 procent och även för Finnair blev det ett rekordår.

Ökningen sker samtidigt som debatten kring flygutsläppens påverkan på miljön kommit att bli alltmer omfattande.

Försöker kompensera

Men trots att medvetenheten kring flygutsläppen ökat fortsätter vi att flyga ännu mer.

- Vi är ganska bra på att göra insatser som inte kostar oss så mycket i uppoffring, förklarar Maria Wolrath Söderberg, lektor i retorik vid Södertörns högskola som forskar kring hur vi rättfärdigar våra icke-handlingar i klimatfrågan.

Enligt Wolrath Söderberg släpper de flesta av oss ut omkring 10–11 ton växthusgaser om året. För att nå upp till Parisavtalet behöver vi minska utsläppen till 1,5–2 ton per person och år.

I en pilotstudie undersökte Wolrath Söderberg och hennes forskarkollega hur människor som själva upplever sig som miljömedvetna legitimerar att de flyger. En vanlig strategi är att hävda att man kompenserar genom att leva miljömedvetet för övrigt. Men den strategin håller inte, säger hon.

- Reser du fram och tillbaka till Sydostasien kommer du upp i cirka 2,5 ton växthusgaser, vilket innebär att du inte ens skulle kunna andas resten av året. Man måste sopsortera i ett par decennier eller vara vegan i ett par år för att kompensera för den där flygresan.

Politiska styrmedel

Ett annat sätt att rättfärdiga vårt agerande är att hävda att ens egen insats är försumbar.

- Det är i och för sig sant att det inte betyder så mycket vad enskilda individer gör, men det betyder mycket vad grupper gör och grupper tenderar att påverka systemet, säger Wolrath Söderberg.

Tidigare i dag kom statistik som visade att något fler reste utomlands från svenska flygplatser under 2018, men att färre flög inrikes.

Miljöminister Karolina Skog (MP) ser det minskade inrikesflygandet och den dämpade ökningen av utrikesflygandet som ett tecken på ökad klimatmedvetenhet efter debatten kring införandet av flygskatten i våras.

Samtidigt slår hon fast att långväga resandet kommer att vara en av de svåraste utmaningarna för att möta Parismålen.

- Informationen har en viktig del, men det kommer inte att räcka hela vägen. Det kommer att behövas politiska styrmedel också säger Skog som ställer stort hopp till EU-samarbetet för att förbättra möjligheterna till ökat tågresande.

- Det borde vara en kärnfråga att se till att vi har goda, högklassiga tågförbindelser inom Europa.