Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Fler betalsätt kräver skärpta kunder

Kontanter, kort, Swish och mobila betalningar. Dagens köp handlar inte bara om att välja vara – valet handlar också om hur köpet ska ske. Men vad behöver du som kund tänka på?

- Du ska aldrig betala extra för vare sig kortbetalningar eller betalningar via Swish. Det är inte tillåtet för säljare att ta ut sådana avgifter oavsett hur små belopp transaktionen handlar om, säger Anna Hult, jurist på Konsumentverket och expert på betalningar, till TT.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

På tio år har kontantanvändningen minskat med 40 procent i Sverige och en rad betalsätt tagit plats. I dag sker 80 procent av betalningarna i den fysiska handeln med kort, enligt Svensk Handel. Om två år bedöms siffran kunna vara 90 procent.

Fakturering på gång

Vid sidan av kort är kontanter vanligast. Men i exempelvis vitvaruhandeln förekommer också fakturabetalning.

- Fakturabetalning är extremt små volymer än så länge men är ny betallösning på väg in i den fysiska handeln. Delvis beroende på att smidigare lösningar kommer fram, exempelvis via Klarna, säger Bengt Nilervall, expert på betalfrågor på Svensk Handel.

Men det gäller att titta på avtalen.

- Generellt när det gäller fakturabetalning ska man som kund vara noga med vilket avtal man verkligen ingår. En kampanj kanske är räntefri, men om du betalar in för lite eller på annat sätt avviker från avbetalningsplanen kan villkoren som ingicks upphöra och istället tvingas du betala höga räntor, säger Anna Hult.

Men kort är alltså överlägset vanligast. Just nu pågår övergången till kontaktlösa kortbetalningar och vid årsskiftet hade 44 procent av alla kortterminaler i den svenska handeln uppgraderats, och 52 procent av korten bytts ut.

Skärpning krävs

Men oavsett terminaler manar Konsumentverket till ökat skydd av sin personliga kod.

- Man ska inte ens lämna ut den till sin partner. Skulle partnern exempelvis tappa kortet och skrivit upp koden på en minneslapp så får man inte tillbaka någonting om det sker en obehörig transaktion i samband med det, säger Hult.

Enligt Svensk Handel finns det nu en efterfrågan från kunder och handlare att integrera betaltjänsten Swish i den etablerade handeln. Hittills upplevs dock systemet som för långsamt och för dyrt – varje transaktion kostar mellan 1 och 2:50 kronor. Dessutom saknas funktion för att koppla samman Swish med butikernas kassasystem.

- Vi trycker på hos bankerna om det. Dessutom skulle Swish kunna vara ett reservsystem om kortbetalningarna tillfälligt går ner nu när kontanterna försvinner sakta men säkert, säger Nilervall, som tillägger att Swish-volymerna är mycket små i handeln idag.

Extra koll på marknader

Enligt Konsumentverket är det viktigt att ha koll på vem som är mottagare då pengar swishas.

- Det finns inte sådana skyddsregler att banken kan kräva tillbaka pengarna om du skickat dem till fel person eller organisation, säger Anna Hult.

Så kallade mobiltelefonbetalningar som exempelvis Samsung Pay och Apple Pay är fortfarande små i Sverige, enligt Svensk Handel.

Ytterligare en aktör på marknaden är Izettle. Här sker betalningarna med traditionella betalkort men på Izettles terminaler.

- När Izettle klev in på marknaden skänkte de nästan bort terminalerna medan andra terminaler hyrs för cirka 400 kronor i månaden. Istället tog Izettle mer betalt per transaktion och det var ju intressant för mindre aktörer som inte ville ha fasta kostnader, säger Nilervall.

Även här finns det skäl för konsumenten att vara uppmärksam.

- Där kanske det är extra noga att skydda sin kod om det är trångt på exempelvis marknader där Izettle kanske används mer, säger Anna Hult.